Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
E» H. THÖENBERG
patisk överensstämmelse mellan delarna än inom den biologiska
organismen. För C. var individen endast en abstraktion, samhället det
riktigt verkliga. Mänsklighetens -atvecklingshistoria behärskades
eller styrdes av idéer; människans historia vore historien om hennes
åskådningar. Studiet av denna historia bildade en nödvändig
grundval för det sociologiska tänkandet. Denna historiska synpunkt hade
icke hävdats med en sådan styrka före Comte, påstod J. St. Mill.
Hela sin ursprungliga atomism till trots, lät sig den engelske
utilitaristen åtskilligt påverkas av den franske positivisten. Begreppet
mänsklighet fick därmed för den förre en vidgad betydelse: det kom
att omfatta de levande, de döde och de efterkommande såsom lemmar
av en och samma kropp. — De högsta andarna leva även nu i
gemenskap med de döda långt mera än med de levande; och näst efter
de döda träda i denna gemenskap de ideella mänskliga varelser, som
skola komma och vilka det aldrig skall förunnas dem att få se. Så
talade Comte; och den yngre Mill tillade, instämmande, sitt "truly".
Och Auguste Comtes verk har med dessa ord karakteriserats av
Ward: "Han gjorde upp en allmän plan" (för sociologien); han
gav ett utkast av de mest omfattande och grundläggande lagarna".
För Giddings — professor vid Columbiauniversitetet — är
Herbert Spencer sociologiens grundläggare. Dennes "Social Statios"
betecknas av den betydande amerikanske vetenskapsmannen såsom
"den förste verkligt sociologiska avhandlingen".
Det var åtskilligt, som förenade Comte och Spencer; men kanske
ännu mera, som skilde dem från varandra. Comte var fransman,
uppfostrad inom katolicismen, och katoliken gick nog aldrig ur
honom. Spencer hade vuxit upp i en engelsk frikyrkokrets; och de
inflytelser, han här tagit emot, sutto kvar som märkbläck det långa,
långa livet igenom. Båda stodo under påverkan av den biologiska
forskningen. Comte hade ju inte kunnat nås av Darwin och dennes
utvecklingslära. Spencers naturvetenskapliga tänkande hade
inriktats i sina banor oberoende av Darwin. S. hade däremot tagit
bestämmande intryck från Lamarck och dennes lära om de levande
varelsernas fortgående anpassning efter omgivningen och de med
anpassningen förvärvade egenskapernas ärftlighet. För Comte var
samhället eller mänskligheten utgångspunkten; Spencer utgick
däremot från den enskilde individen. S. stod också på naturrättens
idé-grund; han anslöt sig till teorien om samhällsföredraget, icke som
en historisk verklighet, men väl som en arbetshypotes. Och ehuruväl
han med sin tro på de naturliga rättigheterna avvek från Bentham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
