- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
198

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

E. H. THÖRNBERG

Emellertid kan rågången mellan socialpsykologi och sociologi
svårligen bestämmas. Psykologien sysslar med människors
uppförande och det själsliv, som därmed ger sig tillkänna. Socialpsykologien
studerar gruppens uppförande eller liv och det inflytande, som det
utövar på individernas utveckling och verksamhet. Sociologien har
framför allt att befatta sig med den verksamhet, de seder, lagar,
institutioner, som äro en följd av eller sammanhänga med de
ömsesidiga påverkningar, vilka de gruppbildande’ individerna utöva. Det
gäller den samhälleliga sidan av gruppens samliv och samarbete.
Sociologen har naturligtvis att ta i skärskådande de historiska
förutsättningarna för gruppens tillvaro och aktivitet; han har
likaledes att ta hänsyn till de yttre, materiella och andliga, förhållanden,
som bringa eggelser eller påverkningar. Tag exempelvis ett mod i
fråga om kläder! Hur det uppstår och sprider sig som ett resultat
av imitation, suggestion o. s. v.; vilka instinkter och allmänna
tendenser, vilka vanemässiga och förnuftsmässiga faktorer samverkat
med och motverkat varandra vid dess tillkomst och fortkomst — det
faller på socialpsykologens lott att studera. Sociologen har
att sysselsätta sig med det sålunda bildade modet såsom
i sitt slag en objektiv realitet. Han har att ta befattning
med hur det påverkas av historiska traditioner, men
framför allt hur det sprider sig inom olika samhällsklasser, hur det
anpassar sig efter ekonomiska tillgångar, klimatiska och fysiologiska
villkor, tekniska betingelser, etiska och religiösa åskådningar etc. —
Allt vad som i den sociala processen vetter åt människornas själsliv,
tillhör socialpsykologien. Allt vad som vetter åt själva
samhällsorganisationen, dess byggnad och funktion, tillhör däremot
sociologien. Men — det går näppeligen att teoretiskt draga denna
gränslinje; att praktiskt hålla fast vid den, är helt enkelt ej möjligt och
egentligen inte heller logiskt nödvändigt.

*



Frågan om samhället som en organism, analog med den mänskliga
eller den biologiska i allmänhet, har ju alstrat långa och livliga
tvister. Organteorien har gamla, högst förnämliga anor. Från
Aristoteles och aposteln Paulus går den via Nikolaus Cusanus till Hobbes
för att sedermera under förra århundradet antaga mera vetenskaplig
utgestaltning. Comte talade ju om "rorganisme social", ehuruväl
han fogade en reservation till uttrycket. Spencers framställning ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free