Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SOCIOLOGIENS flISTO¾IA OCBt UPPGIFT
199
vi tagit del av. Den blev under alla förhållanden tolkad som
innefattande en obetingad identifiering av den sociala och biologiska
organismen. Ryssarna J. Novicow och den mera självständige Paul de
Lilienfeld voro avgjorda anhängare av en sådan ’ ’organicistisk’’
teori. Detta var, trots allt vad som skrivits, egentligen icke fallet
med tysk-österrikaren Albert Schäffle, som uttryckligen förklarade,
att samhället vore "en organisation, icke en organism". I
Frankrike har "organicismen " länge hållit sig kvar. En av dess yngste
representanter René Worms har delvis kastat den över bord.
Han tar i stället upp Foulliées beskrivning av samhället såsom
uppfattande och önskande sin egen tillvaro, så som buret av en idé,
vilken ger liv åt hela den samfällda viljan — en "organisme
con-tractuel".
Faktiskt har sålunda organteorien med sina biologiska analogier
ställts på avskrivning. Vierkandt vill ge den existensberättigande
endast som ett motgift mot den individualistiska
samhällsuppfattningens elementära vidskepelser. — Som bildlikt talesätt eller som
arbetshypotes kommer den allt emellanåt tillbaka. Och C. H. Cooley,
professor vid Michigans statsuniversitet, har i sitt senaste eleganta
bidrag till denna litteratur — "Social Process", 1918 — gjort en
försiktig ansats att hålla kvar begreppet för att användas, när vi
tänka på samhället som "ett komplex av former och processer, av
vilka en var lever och växer genom samverkan med de andra", ett
komplex, så innerligt sammanfogat, att ’ Vad som äger rum inom en
del, berör allt det övriga".
Cooley är mycket angelägen att framhålla vad som enligt hans
terminologi kan kallas den organiska synpunkten på
samhällsprocessen. Och hos honom, liksom hos professor J. M. Baldwin vid Johns
Hopkins universitet, är uppfattningen om individ och samhälle som
oåtskiljbara, komplementära kategorier den ledande idén. "En
avskild individ är en abstraktion, obekant för erfarenheten; och
detsamma är även fallet med samhället, när det betraktas såsom
någonting vid sidan av individerna". Så skriver öooley i "Human
Na-ture and the Social Order" (1902). Och Baldwin förklarar, att
individ och samhälle utgöra delar av ett organiskt helt. "Individen
är en produkt av hans sociala liv; och samhället är en organisation
av sådana individer" ("The Individual and Society", 1911).
Samma tanke utvecklas med speciell energi av Maciver,
professor vid universitetet i Toronto. Det ges, betonar han, ingen mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
