- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
200

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

E. H. THÖBNBERG

sättning mellan samhället och individen, mellan samhällets välfärd
och individens välfärd. Samhället har intet annat liv än dess
medlemmars liv, inga syften, som icke äro deras syften. ’ ’Det finns inga
individer, som ej äro sociala individer, och samhället är ingenting
annat än individer, förenade och organiserade.’} Från denna
utgångspunkt vänder sig Maciver mot vissa ’ ’fälska föreställningar om
samhället". Det är just sådana uppfattningar, som att samhället
utgör en organism, ett kollektivmedvetande, en översjäl och att
samhället såsom det hela är "större än summan av delarna". I den
sista punkten riktar sig M. särskilt mot Durkheim. Denne erinrar
om hurusom bronsen har en hårdhet, som saknas hos de metaller,
vilka ingå i densamma — kopparn, tennet och blyet. Den
hårdheten är ett resultat av blandningen. Och på samma sätt uppstår
hos gruppen särskilda egenskaper, som individerna var för sig sakna.
— Det ges inga isolerade individer, jämförbara med isolerad koppar
etc, svarar Maciver. Individen existerar aldrig utanför samhället.
Människan förändras ständigt av den sociala processen; men denna
process har fortgått från begynnelsen, den är beständig, ändlös. —
Det kan emellertid aldrig förnekas, att även om gruppen eller
samhället icke är någonting annat än summan av medlemmarna, så kan
den åstadkomma någonting annat, någonting bättre eller sämre än
individerna, tagna var för sig, skulle åstadkomma. För detta
förhållandes förklaring ger oss Mc Dougall i sin "Group Mind" en god
ledning genom sin distinktion mellan å ena sidan hopen eller massan
samt å andra sidan den högt organiserade gruppen.1) — Maciver
förnekar ej, att i ett avseende är samhället mera än summan av dess,
vid en viss tidpunkt existerande medlemmar. Samhället befinner
sig ständigt i rörelse från det förgångna till det närvarande.
Medlemmarna äro präglade av den utveckling, som försiggått; och
sålunda präglade, utöva de ett bestämmande inflytande på den
framtida präglingen. Vierkandt, som ifråga om kollektivmedvetande och
förhållandet mellan samhället och summan av delarna intar en helt
annan ståndpunkt än Maciver, närmar sig honom med denna bild:
Samhället liknar en ström. Dropparna komma och gå. Strömmen
fortfar att rinna. Dess egenart ligger ej i de enskilda
beståndsdelarna utan i dess gestaltnings- och rörelseförhållanden.

#

*) Jfr Malte Jacobsson, "Om statsmoral’’ (1925); likaledes hans art. i
denna tidskrift, nr 4, 1924.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free