- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
205

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Adler, Max, Wien: Sociologin i marxismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCIOLOGIN I MARXISMEN

205

begrepp samhället såsom ett enhetligt något, som — där det inte
betecknar något metafysiskt — i bästa fall är en abstraktion, som inte
motsvarar någon verklighet. Inte heller utgår den från en
ensamstående människa, vilken över huvud inte är möjlig. Utan den
utgår från individen sådan han verkligen är, nämligen från den
enskilde, som städse ehuru individ samtidigt är förbunden med andra
människor, alldenstund han såsom människa förutsätter existensen
av andra likartade väsen vid sin sida. Så snart människor uppträda,
stå de redan i ett tanke- och handlingsförhållande till varandra.
För att kunna leva eller, som Marx uttrycker sig, "för att
producera" träda de i bestämda förbindelser och förhållanden till
varandra, och endast inom dessa samhälliga förbindelser och
förhållanden äger deras inverkan på naturen, äger produktionen rum.
Överallt alltså där marxismen har framför sig uttryck för det mänskliga
livet, det må vara ekonomiska, religiösa eller politiska sådana,
uppfattar den dem som samhälleliga f öreteelser, d. v. s. som
deltilldrageh-ser i människans samliv: den anser sig ha vunnit ett fullt
förstående av dem, först när den fört dem tillbaka på sådana
förhållanden, genom vilka de enskilda människorna finna sig med
nödvändighet förbundna med andra. I denna mening är marxismens
sociologiska verksamhet samtidigt en upplösande. Den vilar inte
förrän den bakom de skenbart objektiva sociala inrättningarna och
bakom de lika skenbart självständigt bestående sociala makterna,
t. ex. bakom kapitalet och staten, men även bakom religionen,
moralen, rätten o. s. v. har funnit människorna i de för dessa
företeelser specifika formerna av deras samliv. Det storartade verk, som
Ludvig Feuerbach började med förmänskligandet av religionen och
metafysiken, men själv lät stanna vid abstraktionen om ett "väsen"
människan, förer först den marxska sociologin till fullbordan.

Det andra är, att detta återförande av det sociala livets alla
företeelser på den under dem liggande processen av mänskligt samliv av
marxismen företagits i den riktningen, att den som elementär form
av samhällsliv, av vilken alla andra äro betingade, betraktar det
eko-nomiska samlivet. Denna ståndpunkt grundar den materialistiska
historieuppfattningen, vars ledande tanke Marx själv har uttryckt
på följande sätt: "I sin samhälliga produktion ingå människorna
bestämda, nödvändiga, av deras vilja oavhängiga förhållanden,
produktionsförhållanden, som motsvara en bestämd utvecklingsgrad av
deras materiella produktionskrafter. Dessa
produktionsförhållanden tillsammans bilda samhällets ekonomiska struktur, den reala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free