- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
206

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Adler, Max, Wien: Sociologin i marxismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

MAX ADLER

basis, varpå sedan en juridisk och politisk överbyggnad höjer sig,
och mot vilken bestämda samhälliga medvetenhetsnormer svara. Det
materiella livets produktionssätt betingar den sociala, politiska och
andliga livsprocessen över huvud. Det är inte människornas
medvetande, som bestämmer deras tillvaro, utan tvärtom deras samhälliga
tillvaro, som bestämmer deras medvetande.’’

Det må inte synas överflödigt att rätta ett vanligt missförstånd
angående den materialistiska historieuppfattningen. Det
sociologiska arbetets strävan att leda tillbaka alla samhälliga företeelser
till att betingas av de ekonomiska förhållandena får inte uppfattas
så, som om Marx lärt, att det ekonomiska samlivet vore det första,
efter vilket de andra först senare inträda. Med rätta har man
anmärkt, att redan den primitiva människan var hungrig och religiös
samtidigt. Men detta är ingen invändning mot marxismen, som
inte uppställt någon kronologisk ordning för formerna för
samhälls-blivandet utan tänker sig dem alla i ett enhetligt och oupphävbart
samtidigt funktionssammanhang. Den söker blott vinna den
teoretiska förståelsen för detta sammanhang från den ekonomiska sidan,
emedan förutsättningarna för det samhälliga livet över huvud ligga
där, emedan bestämningsgrunderna för dess särskilda gestaltning
utgå därifrån, resp. måste följas in till denna sfär, och framför allt
emedan man där har att göra med fakta, som med i en jämfört med
de ideologiska formerna relativt hög grad av bestämdhet låta sig
konstateras. Det ekonomiska föreningsbandet bildar sålunda
liksom ramen, inom vilken alla andra former av samhällsdaningen
allena kunna komma till utveckling och förstås.

Överallt där marxismen alltså skall undersöka det sociala livets
företeelser, det må vara i ekonomin eller i den andliga kulturen, i
det rättsliga eller politiska livet, betraktar den det som sin uppgift
att inte blott företaga en upplösning av det omedelbara
förhållandet, utan att söka leda denna vidare tillbaka ända till de fakta i
människornas ekonomiska samliv, vilka bilda dess yttersta sociala
motivering. Och marxisten, eller enligt vårt språk sociologen, har
därför först då förstått en företeelse i det politiska livet, när han
har bestämt den till sitt funktionssammanhang med resp. tids
ekonomiska grundvalar.

För det tredje: genom detta hänförande av sociala företeelser och
händelser till det slag av mänskligt samhällsliv som i sista hand
ligger till grund för dem, finner man att detta självt har ett ovillkor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free