Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Adler, Max, Wien: Sociologin i marxismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
MAX ADLER
kan därför blott uppkomma genom de enskilda individernas
åtgöranden och sjunker ned i mängden av individuella drifter, föresatser och
åskådningar, som oupphörligt sträva att göra varje form av
samlivet nyttig för de individuella intressena. På så sätt4uppstår en
ständig spänning mellan samlivets innehåll och dess form, vilken gör
varje skede i utvecklingen motsägelsefullt och strävar att övervinna
det genom ett motsägelselösare. Det mänskliga samlivets inre
motsägelse går därför på detta sätt över varje uppnått skede till ständigt
högre skeden av samliv. Härigenom uppkommer samhällets rörelse
i en bestämd riktning, dess utveckling. Drivkraften för denna
utveckling är den motsättning eller antagonism i samhällsbildningen,
som på en viss nivå av densamma förr eller senare splittrar upp
den i grupper. Dessa grupper måste slutligen bli medvetna
representanter för de i dem stridande tendenserna, i det den ena gruppen,
vilken lyckats individuellt utnyttja det uppnådda samhällsskedet,
strävar att hålla kvar det, medan den andra söker att övervinna det.
Sålunda kommer samhällsgruppernas kamp att bli drivkraften i den
samhälliga utvecklingen, en kamp som i ett bestämt ekonomiskt skede
antager formen av ekonomisk klasskamp. Denna förändring inom
samhällskroppen på grund av inbördes motsägelse mellan dess form
och dess innehåll kallade Marx och Engels den sociala processens
dialektik. Och den är det avslutande elementet i den marxistiska
sociologin. Överallt, där vi skola undersöka uttryck för kulturellt,
ekonomiskt eller politiskt liv, betrakta vi dem inte blott som
utvecklingsprocesser, som skola insättas i sitt ekonomiska sammanhang och
uppfattas som historiska. De måste även anses som produkt av en
allt socialt liv inneboende motsägelse mellan dess sociala innehåll
och individuella former. Man måste därför alltid undersöka från
vilken gruppbildning och gruppuppfattning de härstamma, om de
komma från den som ställer den individuella formen (privatintresset,
grupp- eller klassintresset) mot det sociala innehållet eller från den
motsatta, kort sagt, vilken betydelse de ha i den historiska
klasskampen. Denna klasskamp själv är emellertid inte en sociologisk utan
blott en historisk kategori. Den tillhör alltså inte det samhälliga
livets väsen utan betecknar blott en av dess särskilda, om än
tusenåriga former. Den är fastmer själv medlet att föra det "borgerliga’’
samhället ut ur denna osolidariska form av söndring i ekonomiskt
fientliga klasser till en solidarisk form av ekonomisk motsättningslös*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
