- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
210

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Fried, Leon: Kristendomens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

LÉON FEIED

ättling av 1800-talet, och mycket som för tidigare generationer stått
som helig dogm och orubblig auktoritet, är för oss vetenskapligt
material, som vi granska med historisk-kritisk blick och rationella
metoder. Just religionshistorien har därför i vår tid kunnat tillkämpa
sig landvinningar av betydande värde. Det var upplysningstiden,
1700-talet, som först röjde väg för dessa undersökningar, och vår
tids forskning får aldrig förgäta, vad 1700-talet gjort för det fria
tänkandet i världen. Men likväl ser vår tid med helt andra ögon på
religionerna, än vad upplysningstidens människor, t. ex. en Voltaire,
gjorde. Kanske vi med all vår rationalism bära med oss ett litet arv
från 1800-talets romantik, 1800-talet slutar ju betecknande nog med
en starkt romantisk strömning i litteratur och kulturuppfattning.
Säkert är, att vi äga en helt annan känsla och förståelse för forna
tiders inre liv än vad 1700-talet ägde. När vi undersöka religionerna
i vetenskapligt syfte, sker det inte för att få medel att krossa och
håna religionen som väsen, vilket 1700-talet gjorde, som ansåg
religionen vara en illistig uppfinning av prästerna, för att människorna
helt skulle vara i deras våld (jämför t. ex. Gustaf III :s lilla
skådespel Frigga, som just är byggt på denna idé). Nej, samtidigt som
vi undersöka religionerna med rationella metoder, se vi också det
värdefulla, det uppbyggliga, dessa religioner givit sina anhängare
— vi känna oss värmda av den tro, som de andas och som värmt deras
bekännare i alla tider. Men för att vi skola lyckas i en sådan
forskning, måste vi vara i besittning av en fullständig
förutsättningslöshet, en hänsynslös fördomsfrihet, vi måste betrakta alla religioner
med samma ögon och ha mod att granska vår egen, från barndomen
inlärda religion på samma sätt som de andras. Negern, som tror, att
Gud är svart som han, men att djävulen är vit som européen, har,
religionshistoriskt sett, lika rätt som den gammalkristne, som målar
Gud vit, men djävulen svart. Professor Gillis P :son Wetter, en av
Sveriges främsta nu levande religionshistoriker, skriver i sitt
märkliga arbete Kristendomen och hellenismen: "Den som icke i
ödmjukhet vill böja sig inför andras religion, utan högmodigt
inbillar sig, att just hans eget, hans tids eller hans klicks sätt att
tänka och känna i religiösa frågor är normen, efter vilken allt skall
dömas, han bryter mot vetenskapens oavvisliga krav på
förutsättningslöshet ". Och sedan jag med denna lilla inledning velat visa
läsaren, hur religionshistorikern tänker, övergår jag till mitt ämne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:44:34 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1925/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free