Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Fried, Leon: Kristendomens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMENS UPPKOMST
213
medan Nya testamentet — utgånget som det är från en judefientlig
miljö — bryter staven över fariséerna som kollektivitet.1)
Kristendomen är till sin början en underklassrörelse, en de
fattigas, "obildades" och socialt lågt ståendes protest mot den judiska
överklassen och intelligensaristokratien. Jesus är underklassens, de
betrycktas och betungades man — däruti har han övertagit ett arv
från de judiska profeterna. "De yttersta skola varda de främsta
och de främsta de yttersta", står det skrivet på kristendomens banér.
"Det är lättare, att en kamel går genom ett nålsöga, än att en rik
kommer in i Guds rike", heter det i Marki ev., och hos Lukas
förkunnar Jesus: ’ ’Saliga ären I, fattiga, ty Guds rike hörer Eder till.’’
I Jesu bergspredikan heter det åter: ’ ’Saliga äro de i anden fattiga.’’
Man har antagit, att Bergspredikans text fått denna ordalydelse,
sedan kristendomen förlorat sin sociala prägel — i själva verket
kunna båda ordalydelserna vara lika ursprungliga: kristendomen var
ej blott de fattigas, utan lika mycket de "i anden fattigas" rörelse.
Det är tack vare dessa idéer, som kristendomen vunnit en
så häpnadsväckande hastig och enorm utbredning bland det
romerska rikets underklassmassor, särskilt slavarna. Men med det
sociala förband sig det religiösa — vi skulle inte vara i
Orienten, om inte detta vore fallet. Den judiska Messiasidén, tron
på en av Gud sänd frälsare av Davids stam var särskilt
aktuell vid denna tid, då Israels land blivit romersk provins och
judafolket faktiskt upphört att vara en fri nation. Vid tiden
för Jesu uppträdande var stämningen mycket upprörd i Israel,
starka religiösa rörelser pågingo, som bl. a. yttrade sig i Johannes
Döparens botpredikningar; enligt Nya testamentet skall Jesus ha
varit bland hans åhörare. Man gick fullständigt upp i eskatologiska
grubblerier, man talade om världens undergång, om domedagen och
Messias, som väntades vara i antågande. Jesu föreställningsvärld
*) Utan tvivel framstår mycket i Nya testamentet i ett klarare ljus, om man
sammanställer det med liknande uppgifter i den rabbinska litteraturen. För
närvarande är i Tyskland under utgivande ett jätteverk, en kommentar till Nya
testamentet efter de rabbinska skrifterna, Talmud och Midrasch. Denna
kommentar (naturligtvis i tysk översättning) påbörjades av den lärde teologen
prof. Hermann Sträck i Berlin och fullföljes nu av pastor Paul Billerbeck.
Helt visst kommer detta arbete, av vilket redan två stora band utkommit, att
bli av ovärderlig hjälp för nytestamentlig exegetik och religionshistorisk
forskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
