- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
236

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Cohn, Alfons Fedor: Branting - Händelser och spörsmål - Vetenskaplig mörksyn och socialt framstegsarbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL

Vetenskaplig
mörksyn och
socialt
framstegsarbete.

Besparingskommittén har till sitt betänkande angående
socialförsäkringens omorganisation fogat en promemoria rörande
den sannolika utvecklingen av den relativa nationalinkomsten
i Sverige, vilken har till författare professor Sven Brisman. I
denna kommer Brisman efter en summarisk översikt av vårt
lands naturtillgångar å den ena sidan och möjligheterna att tekniskt
utnyttja dem å den andra till det dystra resultatet, att vår produktion
icke ens under normala konjunkturförhållanden kan bringas upp till en
synnerligen mycket högre nivå än 1913. Och då befolkningen sedan dess vuxit
med c:a 400,000 personer, ger sig av sig själv den slutsatsen, att
nationalinkomsten per huvud redan nu måste vara mindre än 1913. Då därjämte alla
skäl tala för en fortsatt folkökning, bli ju framtidsutsikterna ännu
sorgligare.

Nu har visserligen den relativa nationalinkomstens storlek icke i och för
sig en avgörande betydelse för frågan om formerna för ett rationellt ordnande
av socialförsäkringen. Vad socialförsäkringen vill, är ju att åstadkomma en
sådan utjämning av den samlade nationalinkomsten, denna må sedan vara större
eller mindre, att personer, som på grund av orkeslöshet, sjukdom eller
olycksfall äro arbetsoföra, beredas ett skäligt livsuppehälle under drägliga former.
Och besparingskommittén synes ej heller ha tagit alltför djupt intryck av herr
Brismans mörka syn på vårt lands ekonomiska framtidsutsikter.

Men självfallet är, att om herr Brismans promemoria gåve en riktig bild av
läget, ja, redan om den av en allmännare mening ansåges giva en sådan, skulle
utsikterna för ett fortsatt socialt framstegsarbete också te sig mycket mörka.
På grund av denna omständighet är den därför förtjänt av en större
uppmärksamhet än den eljest skulle kunnat påräkna.

Utgångspunkten för B:s resonemang är, att ingen av de båda stora
välståndskällor, de tekniska uppfinningarna och naturtillgångarna, vilka under de-

uppmärksamhet och förståelse, som man på den tiden förgäves skulle
ha fått söka på ett folkmöte någon annanstans. Och man hade den
säkra känslan, att Brantings personlighet genom långt och träget
arbete i främsta rummet hade äran av denna höga ståndpunkt hos
den offentliga meningen. Han var vad man på hans lands språk
ännu i dag kallar hövding, ett ord utan motsvarighet i de tyska
synonymerna, för primitivt fattat i ordet ,,Häuptling,,> för färg- och
konturlöst i "Oberhaupt". Han var primus inter omnes, den lika
frivilligt som självklart korade folkledaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free