Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Händelser och spörsmål - Vetenskaplig mörksyn och socialt framstegsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
237
eennierna före världskriget bidrogo till ökningen av vår nationalinkomst per
huvud räknat, kunna väntas i fortsättningen bliva lika givande som tillförene.
Man skall ju inte begära orimligheter, då det gäller att bevisa, att någonting
inte kan inträffa, men även detta medgivet förefaller herr B:s bevisföring
knappast övertygande.
Beträffande de tekniska uppfinningarna anför herr B. väsentligen följande:
"De sista ur ekonomisk synpunkt betydande uppfinningarna, explosionsmotorn
och den elektriska kraftöverföringen ligga mera än ett tredjedels sekel tillbaka
i tiden. Be stora uppfinningarnas betydelse har huvudsakligen legat däri, att
vi lyckats få naturkrafterna att arbeta i människornas ställe med maskiner
som organ. Denna avgörande förändring är emellertid så gott som fullständigt
genomförd, o. s. v. (kurs. här).
Detta måste ju för var och en te sig som en mycket förenklad
historieskrivning. Brisman tycks till att börja med under begreppet tekniska
uppfinningar endast innefatta mekaniska och elektriska maskiner, vilket ju stämmer
med en mera populär uppfattning av detta begrepp. Men även med en sådan
begränsning är han alltför pessimistisk. Explosionmotorn är ingalunda någon
fullkomlig maskin. Bortsett från andra brister utnyttjar den endast ungefär
en tredjedel av bränslets värmevärde, under det att en fullgod ångmaskin kan
utnyttja upp till en femtedel. Skulle nu explosionsmotorn representera ett så
avgörande framsteg för den ekonomiska utvecklingen som herr B. tycks anse,
inses utan vidare, att fältet för nya uppfinningar är mycket stort. Och just
på värmekraftmaskinernas område pågår som bäst en rastlös konkurrens mellan
olika typer. Här må endast erinras om sådana uppfinningar som
avtappnings-turbinen och ångackumulatorn, och beträffande den elektriska kraftöverföringen
står det till på samma sätt. En mycket stor kvantitativ förbättring av utbytet
står alltjämt att vinna. Ackumulatorproblemets lösning är teoretiskt möjlig
och all erfarenhet talar då för, att det också kommer att lösas vad det lider.
Sådana nya uppfinningar som flygmaskinen och rotorbåten tyda ju inte heller
på någon stagnation i den tekniska uppfinnarverksamheten.
Men det finns ju hela grupper av uppfinningar som från ekonomisk
synpunkt åtminstone höra till samma välståndskälla som de tekniska
uppfinningarna enligt B:s snäva begränsning av detta begrepp. De olika metoderna att
binda luftens kväve höra ju hemma bland de kemiska uppfinningarna av yngre
datum än både explosionsmotorn och den elektriska kraftöverföringen. Men de
äro i varje fall av minst lika stor ekonomisk betydelse som dessa och de utgöra
dessutom en den allra bästa illustration till värdet av ekonomiska
domedagsprofetior. Lite var minnas vi huru man före sekelskiftet räknade med ett snabbt
uttömmande av Sydamerikas salpetertillgångar och som följd därav
tillbakagång för kulturländernas jordbruk. Alla försök att i stor skala binda
luftkvävet hade dittills misslyckats. Alltså var det sannolikt, att man aldrig skulle
lyckas. Som synes en fullständig parallell till herr B:s resonemang om
ackumulatorn.
Och minst lika stor betydelse ha uppfinningarna på det rent biologiska
området. Även om man inte vill ge en ekonomisk f örstarangsplats åt en Burbanks
fruktförädling, så lär man inte kunna undgå att ge en sådan åt det rastlöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
