Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Händelser och spörsmål - Den konstitutionella reformen i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
väljas förmedelst indirekta val ungefär som den franska senaten och i
flertalskretsar. I valkollegierna skola emellertid ingå representanter för fria yrken,
handel och industri samt jordbruk. Dessa grupper skola indelas i vissa
sektioner, som välja ett bestämt antal elektorer, som i sin ordning utse deputerade.
På detta sätt skall produktionen och arbetet kunna göra sig gällande på ett
mera direkt sätt vid lagstiftningen.
Senaten skall utses av kungen, d. v. s. av regeringen. Antalet senatorer
skall vara obegränsat.
Det förberedande lagstiftningsarbetet skall omhänderhas av ett tekniskt
konsultativt organ, sammansatt av ämbetsmän och tekniker samt
parlamentsledamöter.
Om en regering får misstroendevotum i deputeradekammaren, vilket
naturligtvis kan bli en möjlighet, eftersom den ju dock väljes, kan den appellera till
senaten. De båda kamrarna kunna då stanna i olika beslut, och det kommer
väl alltid att bli fallet, eftersom senatens sammansättning blir helt beroende
av regeringen. Vid olika beslut skola emellertid båda församlingarna kallas
till gemensamt sammanträde och votera gemensamt. Alltså någonting liknande
våra gemensamma voteringar. Beslutet i denna gemensamma votering blir
parlamentets. Eftersom regeringen kan utnämna hur många senatorer som helst,
kommer det alltid att stå i dess makt att konstitutionellt bryta en än så stark
opposition i deputeradekammaren. Onekligen ett ganska enkelt sätt att
konservera en tillfällig maktgruppering. För all säkerhets skull har det lagts i
regeringens hand att fixera dagen för dylika gemensamma voteringar, och
förmodligen skall den väl också äga rätt att under väntetiden utöka senatorerna med ett
eventuellt behövligt antal regeringstrogna medlemmar.
Även i Övrigt har senaten fått större betydelse. Finanslagar exempelvis,
som nu skola föreläggas deputeradekammaren först, skola kunna läggas fram
i vilkendera församlingen som helst.
Det hela är uppenbarligen ett försök att för all framtid låsa fast
maktinnehavet hos de nuvarande makthavarna. Man föser undan den folkvalda
karamaren, efter att först till hälften ha gjort den till en intresserepresentation,
till förmån för den regeringsutsedda senaten. Makten kommer på så sätt att
ligga hos den verkställande myndigheten. Den praktiska konsekvensen torde
väl också bli, att kungamakten trots försäkringarna i motsatt riktning kommer
i skymundan, och fältet är fritt för svartskjortorna.
Oppositionen är givetvis ej särdeles belåten. Den kräver, att ett dylikt
förslag ej genomföres utan att folket i val först fått uttala sig och att detta
val må få försiggå fritt. Med kännedom om fascismens metoder torde detta
väl dock förbli en from önskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
