Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
EMILIA F0GELKL0U
utom i slavens religiösa frigörelse mitt under den sociala
bundenheten, denna inre frihet, som gör att själva tjänarskapet vänds i ett
verktyg för det intimast möjliga inflytande. Det är karakteristiskt
att det latinska ordet servus (slav, tjänare) är det som användes för
"de äldste" (presbytern, prästen) ända upp till den bekanta
formeln för påven: servus servorum dei (guds tjänares tjänare), en
dekorativ titel, som dock röjer paradoxen av sitt ursprung.
När de kristna från att vara en liten grupp här och där vinna
större utbredning i de olika folkskikten, får frågan om arbetet en ny
sida, en socialpolitisk sådan om man så vill. Antingen skola de
kristna stå helt utanför den romerska samfundsordningen i ett slags
idealistisk anarki eller skola de inpassa sitt tjänande i den gamla
ramen eller skola de söka förvandla själva samfundets sociala ordning
till bästa möjliga underlag för det nya livets förverkligande. Det
sista alternativet har — utanför själva den kyrkliga ramen — först
i senare tider med kraft börjat göra sig gällande. Tidigare har den
kristna kärleksutövningen i vida högre grad gått ut på att hjälpa de
enskilda människorna än att förebygga hjälpen genom att ändra
sakliga missförhållanden och ordningar.
Det gäller sålunda att tillsvidare se hur de kristna inställde sig till
arbetet under de båda första alternativen av samhällelighet. Och
för det ändamålet måste vi uppmärksamma två faktorer, den ena av
psykologisk art, den andra betingad av den kulturhistoriska miljön.
Det är en ganska vanlig erfarenhet, att vi under det omedelbara
inflytandet av en själsskakning, ha svårt att i ostörd ro fortsätta med
våra vanliga sysslor. Psykologien lär oss lika väl som erfarenheten,
att det tar tid och kraft att organisera om vårt föreställningsliv.
Så många gamla tanke- och känsloförbindelser ha blivit avslitna, och
de nya behöva växa till och förstärkas. Vid akut själsarbete inom
en individ, kan prestationen utåt endast bli mekanisk eller också
ständigt störd av distraktioner. Ordet "arbete" är härvidlag inte bara
bildspråk; ty energiförbrukningen är motsvarande stor (eller större)
och gör sig märkbar också i fysisk trötthet. Allra mest tid och kraft
tages naturligtvis i anspråk av sådana ombrytningar i individens
själ, där livsåskådningen förvandlas och alla förutvarande livs- och
arbetsvanor till hela sitt värde ifrågasättas. Å andra sidan visar det
sig också, hur sådana perioder av intensivt inåtriktad energi, senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
