Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKAN OCH HENNES ARBETE
265
kunna befrukta hela d^t yttre arbetet, fylla det med nya initiativ,
vidga och fördjupa det.
Till vad som gäller den enskilde ter sig ofta nog ganska påtagliga
analogier i samfundslivet. Kristendomen medförde ett övervärldsligt
perspektiv av sådan oanad räckvidd hinsides, att mycket som i och
för sig alls icke var ohederligt, utan endast världsligt och borgerligt,
blev smått och oväsentligt eller rentav likgiltigt inför det nya
perspektivet. "Kampen för tillvaron" förvandlas i "kampen för
döden" (B. Ekman). Den stora inåtvändningen gjorde själva den yttre
existensen likgiltig, varom martyrhistorien bär vittne. Det
väsentliga var att föra "det stora budskapet" vidare, innan slutet var
inne. För var gång idealet sänker sig nära in i den historiska
verkligheten, få människor och folk en ny gemenskap med evigheten och
med varandra, ett slags ny horisontlinje för tillvaron, som kommer
dem att tro tiden och tidsexistensen ha nått slutmålet — ända tills
idealet åter lyfter sig — eller verkligheten sjunker, hur man nu vill
uttrycka det — och människorna åter börja traska på i
vardagsstämning med förnimmelsen av en ändlös tidsräcka framför sig. Det är
denna psykologiska rytmik som gör sig så starkt gällande inom
kristendomen, genom den sprängning av själva tidens ram, som tron
på Dödsövervinnaren innebar.1)
Men därtill kommer, att den frambrytande kristendomen efter
Paulus starkare än någon annan religion var medveten om sin
motsättning till romerska staten, något som inte bara röjde sig i vägran
till kejsarkult, utan just inom arbetslivet gjorde sig i hög grad
gällande. En kristen kan ju inte inneha statsämbeten för kultens
skull (liksom kväkarna senare för edgångens skull voro
uteslutna) ; soldatens, lärarens, advokatens, gladiatorns yrke — vart
och ett av dessa mera ansedda frie^mans-ställningar hade någon sida,
som gjorde dem omöjliga för en samvetsgrann kristen. Återstod
hantverket, som också räknade huvudkontingenten av de kristna och
— slavarna. Om man betänker i hur hög grad det finare hantverket
var beroende av beställningar med kultändamål, så förstår man
emellertid hur också här området blev kringskuret av
samvetsbetänkligheter för var och en som gjorde allvar av sin åskådning. Ingen
nutida arbetare kan ta större avstånd till lyxindustrien, än de över-
*) Det var väl att märka denna tyngdpunkt, som hade huvudtonen i
urkristen-domen och i dess segerrika tävlan med andra religiösa strömningar i samtiden.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
