Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKAN OCH HENNES ARBETE
267
för Vår Herre, och även "lekbröderna" intagas i andliga övningar
— ett slags egendomligt uppfostringsarbete, varom mycket kunde
vara att säga, som faller utanför ramen av dessa uppsatser.
I protestantiska länder träffar man ofta på den föreställningen,
att dessa världsflyktiga icke skulle ha inverkat på arbetslivet
utanför klostermurarna, en föreställning, som har rimlighet för sig, då
man betänker dels att munkarna av denna typ själva så föga
blandade sig med yttervärlden, dels att här ingen yrkesskicklighet kunde
gå i arv åt efterkommande, då de alla voro utan familj. Och ändå är
det ett faktum, att en helt ny trädgårds- och i viss mån även
jordbrukskultur med cistercienserna slog rot i Sverige — för att här ej
tala om deras inverkan på landskapslagarna och sederna (t. o. m.
bordskicket). *)
Vi ha från högmedeltiden dokumenterad en förunderlig
arbetshänförelse i vad som skedde för den härliga domen i Chartres, ett av
de utsöktaste proven på gotisk byggnadskonst. Dess bygghistoria är
ett kapitel om arbete, som i skönhet inte står efter dess yttre och
inre företeelse. Den har inte färdigritats av en enda arkitekt för att
sedan byggas på entreprenad. Den har vuxit fram som ett levande
väsen, och ett helt folk har gjort sin insats i bygget, för vars
realiserande här skett en samverkan av religion, konst, vetenskap,
hantverk, grovarbete och naturaprestationer. "De som voro från
Cour-ville körde fram timmer, de som voro från Bonneval körde kalk.
Bönderna från Lanson och Pethiviers kommo med lass fulla av
vetesäckar, som såldes till inkomst för byggnadsverket. Andra som ej
hade något att ge, erbjödo sina händers arbete, som exempelvis de
bretagnare, som nattetid begåvo sig till stenbrottet i Berchère för att
skaffa en laddning sten till kyrkan". Adelsmän och tiggare,
kvinnor och män spände sig med långa rep för livsmedelskärrorna och
gingo miltals som dragare, då det gällde att förse arbetarna med
mat. De som ej hade kroppskrafter bådo. Det var lycka och
förmån, icke tyngd att få knoga för ett hus, som skulle bli allas, fattigas
och rikas, därför att det byggdes som symbol för det ideal, som vid
denna tid samfällt omfattades. Betänk, att arbetet icke från början
i detalj organiserats, att stenarna äro mycket individuellt tillhuggna
allt efter deras naturliga inpassningsförmåga, att bildhuggeriet
skedde på platsen, allt efter framväxande behov och omständigheter,
*) Se bl. a. förf :s Fromhetslivets Svenska historia II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
