Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Carleson, C. N.: Stillahavsproblem — upptakt till raskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILLAHAVSPBOBLEM — UPPTAKT TILL BASKAMP 305
af rika—Arabien—Persien och långt in i Indien böljar ett
muhammedanskt folkhav av hamitiska och semitiska stammar med även
"ariskt" inslag på indisk mark och turko-tartariska element långt
inåt Centralasien. I Sydasien ta brahmaismen och buddhismen vid
såsom huvudsakligen "vita" folks religionsformer, som mellan dem
vidmakthålla en andlig solidaritet liksom muhammedanismen blir
alltmer samlande aktiv, ju mer engelsmän, fransmän och italienare
utvidga sina "proktektorats" och omedelbara besittningars kontroll
över denna del av jorden.
Hos dem alla äro européerna hatade såsom förtryckare och särskilt
starkt riktar sig hatet mot de väst- och mellaneuropeiska nationerna.
Tyskarne äro ju numera ur spelet; tyngden av groll och förbittring
hopar sig då på de nationer, som tillhöra Ententen och som i
maktfrederna omreglerat även kolonialkartan utan att utmäta åt
massorna och klasserna på dessa väldiga administrationsområden något
större mått av självständighet, av fri- och rättigheter. Därigenom
näres missnöjets underjordiska eld. "Färgade" trupper dugde till
"kanonmat" i de nordfranska skyttegravarna, indiska seapoys och
kulis blödde på Gallipoli och i Mesopotamien, men de ha återsänts
till hemländer, som i det hela styras och behandlas med samma
metoder som förr. Sammansvärjningarna i Egypten och Nordafrika,
Gandhirörelsen i Indien, riffkriget i Marocko, den arabiska
oppositionen i Palestina, Angora-Turkiets mot England skarpast riktade
diplomati — allt är symtom av ett alltmer medvetet och
sammanhängande motstånd mot inkräktare, och längst i öster kan ju ej heller
Japans smidiga politik dölja en mot västeuropéer och amerikaner
riktad tendens. Det får icke lämnas ur sikte, att de största
utomeuropeiska folken, japaner, kineser och hinduer representera gamla
kulturer, som förvånande snabbt och med intelligent sovring upptaga
i sig de europeiska kulturelement, som kunna vara dem till nytta.
Deras skolade intelligens har redan delvis tillgodogjort sig och
kommer i framtiden att ännu mer uppsuga europeisk vetenskap och
teknik, medan de i gengäld skänka oss en bedårande, exklusiv konst och
en sövande religionsfilosofi — förträfflig hadsjisj. Turken, berbern,
hinduen, araben, kinesen, japanen känna tvivelsutan i grund och
botten på samma sätt gentemot europeen och amerikanen. Det vore
farligt att underskatta deras affekter och skarpsinne. Japanen ha
vi redan lärt oss att respektera. Turken, den ende obesegrade av
krigsperiodens "centralmakter", är bättre att ha till vän än till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
