Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Carleson, C. N.: Stillahavsproblem — upptakt till raskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
C. N. CARLESON
att Kanada med sina vida kuster både vid Atlanten och Pacific
bildar en viktig förbindelseled mellan moderlandet och dess intressen i
Stilla havet. Förenade i en gemensam aversion mot "de gula" är
det icke uteslutet att denna känsla hos befolkningarna i
"dominions", att aspekten av en självbevarelsekamp mot "gul"
expansion finner slutligen uttryck i en formlig allianssträvan.
Sådana utsikter bilda elementen i ett problem, som kommer
att ställa Londondiplamatien på ett säreget hårt prov.
Ke-dan ha "dominions" betingat sig — för dem en stor triumf —
medinflytande på brittisk utrikespolitik i dennas imperiala skala; det
var vederlaget för de sydafrikanska, kanadensiska och australiska
hjälpkårerna under världskriget. Detta medinflytande torde vidgas
om förhållandena i Östasien, såsom järtecknen visa, tillspetsas. Det
kan medföra, att själva moderlandets regering flyttas på en viss
distans från Pacific-konflikterna och hänvisas att ordna och
konsolidera imperiets positioner i Indien, Egypten och inne i Afrika samt
främre Orienten, medan "dominions" taga bördan av frågorna i
Östasien. Så skymtar då en arbetsfördelning mellan de tre
anglo-sachsiska centrerna: England, dess "dominions" och Förenta
staterna och med oundviklig växande självständighet och jämbördighet
för de stora brittiska kolonialrikena.
Om man erinrar sig hur ’ ’den gula faran’y plägade definieras och
skildras för tjugufem år sedan vid tiden för "boxareupproret",
varvid Tyskland var Europas starkaste militärstat och mest lysten efter
kolonier och protektorat, och jämför den tidens problemställning med
läget nu i dessa trakter av världen, så finner man genast vilken
väldig förvandling de problemet påverkande faktorerna undergått.
Sedan dess har Kina glidit in i en ännu icke avslutad revolution,
sedan dess har den europeisk-amerikanska koncessionspolitiken hunnit
väcka de gula massorna, har Japan ryckt fram till en medtävlare
med intressen att bevaka i alla väderstreck och därför opålitlig och
slutligen vänskapsband börjat knytas mellan slavisk och mongolisk
ras, vilka den traditionella, utpräglat kolonialkapitalistiska
"maktkoncernen" i Kina sannolikt icke blir i stånd att upplösa.
Icke endast "gul" mot "vit" — så enkel är icke rasmotsättningen
i Pacificproblemen; de kompliceras med en ras-söndring även inom
Europas "vita", en söndring som vidgar de möjliga konflikternas
horisont,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
