Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Olberg, Oda: Den italienska fascismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ITALIENSKA FASCISMEN
329
kan han inte värja sig från känslan att man dömer dressören efter
vissa av dressyrkonsternas rent yttre resultat, utan att det minsta,
tänka sig hur folket självt ställer sig till den påtvingade dressyren.
Det bör därför icke vara onödigt att närmare betrakta den
italienska ’ ’ordningen’’ och ordningsmännen. Vi äro övertygade om
att en verklig kännedom i utlandet om den nuvarande situationen
för Italien är mycket mer värd än all turist väl vilja.
#
Först skola vi göra klart för oss, att den till jämförelse framdragna
perioden var efterkrigsskedet, vilket runt hela jorden
kännetecknades av social instabilitet. I intet land har det dåtida tillståndet
fortlevt tills nu, utan att man därför behövt tillgripa den
fascistiska ortopediken. Till och med de besegrade staterna ha uppnått
reglerade arbetsförhållanden, stabiliserad valuta, rättsordningens
återställande. Varför skulle då Italien vara ur stånd att rycka upp
sig ur efterkrigstidens svårigheter utan tuktan av blod och järn?
Man brukar därpå svara, att i Italien bolsjevismen var särskilt
stark och att den skulle ha segrat om inte fascismen varit. Vi
företräda däremot en uppfattning, som är diametralt motsatt den
officiella. Ben italienska bolsjevismen var särskilt svag, emedan den
bar fascismen i sitt sköte.
I början fanns det överhuvud ingen taktisk skillnad mellan den
ryska och den italienska varieteten. Den 2 april 1919 skrev
Mussolinis organ, "Popolo d’Italia" följande: "Om det skulle bli
generalstrejk, så få vi inte uppträda som konservativa utan måste taga
ställning som medansvariga deltagare." Den 12 maj samma år läste
man i samma tidning: "Tjänstemännen i Venedigs
välgörenhetsanstalter ha med beundransvärd solidaritet lämnat byråerna."
Bedan tidigare hade "Popolo. d’Italia" förhärligat den uppläggning
av fartygen, som manskapet företog på order av sjöfolkets
organisation. Det första fabriksbesättandet skedde den 16 mars 1919 i
Bal-mino (Bergamo) genom fascister. Mussolini prisar saken i sin
tidning, beger sig själv dit för att uppmuntra arbetarna till att
genomföra uppgiften och "Popolo d’Italia" skriver i sitt nummer för
den 1 april: "Försöket i Dalmino har det allra största värde som
mätare av proletariatets förmåga att själv förvalta fabrikerna."
Dessa exempel kunna mångfaldigas efter behag. Jämsides ha vi
för-22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
