- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
330

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Olberg, Oda: Den italienska fascismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330

ODA OLBEEG

härligandet av individuellt våld i facklig och politisk kamp. "I
Sampierdarena skulle en rättslig dödsdom exekveras. Men 100
krigsdeltagare och många fascister mötte upp för att förhindra den.
De hade plakat med orden: Död åt utsugarna! Ni domare, advokater,
judar, som lånar er till detta skändliga dåd, skola få umgälla det,
jämte de råa företagare, vilkas hantlangare ni är!... Fascisterna ha
med våld förhindrat rättvisans inhumana handling och själva skipat
rätt. Mycket bra." (P. d’I.) När folkmassorna i många städer, av
fördyringen bragta till förtvivlan, under hot eller användande av
våld nedsatte priset på alla varor och livsmedel med 50 % och
genomförde tvångsförsäljning, tog fackförbundens socialistiska
generalkommission avstånd från denna rörelse och varnade för att genom
oron bringa landet i ett ännu sämre ekonomiskt läge. Ett
fascistiskt manifest av den 8 juli 1919 däremot säger: "Ett stort steg mot
en tid av högre social rättvisa har tagits, men det skall ha tagits
förgäves, om det inte fullständigas genom politiska och sociala
åtgärder (decimering av rikedomarna, beslagtagande av krigsprofiten
och stark arvskatt)". I Turin, Livorno och andra städer
tvångs-rekvirerade fascistiska kommittéer livsmedel och varor.

När det sedan i september 1920 kom till det fabriksbesättande i
stort, som den nuvarande fascismen inte nog kan fördöma som största
brott mot den statliga auktoriteten, kommenterade Mussolini (P. d’I.
28 sept. 1920) händelsen med följande slutord:

"Hade man kunnat förhindra besättandet av fabrikerna?
Kanhända. Men vem kan avgöra om en sträng framfart inte skulle ha
frambesvurit en oändligt mycket fruktansvärdare eld? . .. Det som
hänt i Italien var en revolution eller bättre en fas av den 1915
begynnande revolutionen. Det har inte varit någon gatustrid och
några barrikader. Men ett sedan många århundraden rådande
juridiskt förhållande har upphävts. Arbetaren erövrar rätten att
kontrollera den ekonomiska verksamhet, i vilken han är en del.’’

Fascismen var alltså i början ett politiskt konkurrensföretag till
det kommunistiska och det socialistiska partiet. Samma folk,
krigsdeltagare såväl som äventyrare, som hade underblåst missnöjet inom
arbetarrörelsen och särskilt dess vänstra flygel, anslöt sig massvis till
fascismen. Fascismens "stora" av i dag, Mussolini inräknad, som
1915 uteslöts ur det socialistiska partiet för sitt ställningstagande
för kriget, komma till stor del från arbetarrörelsens vänstra flygel,
så Michelino Bianchi, Farinacci, ledaren för den fascistiska korpora-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free