Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Olberg, Oda: Den italienska fascismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
ODA ÖLBERG
att sedan ständigt sjunka, det närmaste året till 9 miljarder, 1922
till 6,5 och 1924 till 5 miljarder. Sparsamheten har varken ökat
eller minskat sin uppåtstigande rytm under den nya regimen.
Ogynnsammast har den italienska valutan utvecklat sig under den "nya
eran". När fascistema kommo till makten, lovade de stolt att inom
kort bringa liren upp till 50 centesimi guld. Den står f. n. mellan
17 och 18. Dollarn stod under de närmaste 9 månaderna före
fascismens välde i genomsnitt i 20,9 lire, nu är dollarn uppe i 27 medan
pundet gått från 100 till 131 lire.
Om den italienska finansen gäller i dag vad Giacomo Matteotti
skrev våren 1924 i inledningen till sin bok "Un anno di
domina-zione fascista" (Rom 1924, Segreteria Partito Socialista Unitario) :
"Den italienska hushållningen och finansen ha i det stora hela fortsatt den
förbättring och återuppblomstring efter krigssviterna, som började redan förra
året, men detta har skett tack vare folkets sunda energi, icke genom det
fascistiska väldets excesser och extravaganser. Detta välde har man med visshet
endast att tacka för en sak: att spekulationens och kapitalismens profit stigit
lika mycket som arbetarklassens och medelklassens inkomster sjunkit och dessa
klasser samtidigt fått sin rätt och värdighet som medborgare kränkt.7’
Fascismens allra första finansåtgärd var antidemokratisk:
upphävandet av arvsskatten för arvingar i rakt nedstigande led och för
äkta makar, en lag som betydde en skatteminskning med 260
miljoner. Sedan har staten efterskänkt i runt tal 30 milj., som
storindustrin stod på rest för, köpt för 72 milj. aktier i Ansaldo Cogne
för att rädda företaget från sammanbrott och utgivit mer än en
miljard för räddandet av Banco Roma utan att redovisning därför
förmärkts i dekreter eller lagar (Matteotti, samma bok, sid. 13). För
det främmande kapital, som investerats i Italien i industri och
jordbruk har beviljats skattefrihet, likaså för de italienska företag,
som kunna tillskrivas särskild betydelse för den nationella
hushållningen, en formulering som är mycket vag och öppnar väg för
allsköns missbruk. Vidare har man nedsatt skatten för aktiebolags
förvaltare och direktörer till hälften, medan man för första gången
i Italien uttaxerat 10 % av arbetslönen för alla arbetare i
stats-och kommunala företag. Man har höjt järnvägstaxan, mest för tredje
klass. Slutligen har man den 24 juli i år återinfört spannmålstull
(7:50 guldlire pr meter-centner) sedan man vägrat stödja
intensifieringen av produktionen inom jordbruket genom nedsättning av
införseltullen på jordbruksmaskiner och konstgödsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
