Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
EMILIA FOGELKLOU
honom för att jaga honom bort, om ock hela helvetet sprang efter
honom. Detta är den riktiga vägen till himmelriket.–––-Han skall
inte sätta sig och kika efter guldet. Utan han skall arbeta bra, så
springer guldet efter honom. — (Sermon von guten Werken).
Man skall inte vara borgare med gudf ruktigheten som en ’ ’hobby’’
på lediga stunder eller präst med religion som specialité. Utan
envar är "präst och konung", icke i yttre åthävor eller kläder,
utan genom innerligheten i sin gärning.
"En skomakare, en smed, en bonde, envar har sitt
hantverksämbete och syssla, och dock äro alla lika vigda präster och biskopar.
Envar skall med sin syssla och sitt ämbete vara till nytta och tjänst
för andra, så att mångahanda olika sysslor uträttas till gagn för
kropp och själ, liksom alla kroppens lemmar tjäna varandra
inbördes." (An den Christlichen Adel deutscher Nation.)
Ordet Beruf, kall, är Luthers. Med allt för stark modernisering
kunde man uttolka det: arbete som innerlighetens utlösning. Och
dock skulle detta blott vara ena sidan av saken, den som motsvarar
tanken på arbetet — också det borgerliga — som gudstjänst. Ty
"avsikten i allt arbete skall vara fri och blott riktad därpå att vara
andra till tjänst och nytta" — detta i reaktion mot vissa verk som
speciella, egoistiskt betonade meriter till salighet.
Kärleken till nästan hade haft sin konventionella form i
allmose-givandet. Tiggeriet var rent av till för att ge anledning till
barmhärtiga verk. Men den sortens barmhärtighet vill Luther avskaffa
till förmån för arbetet. "Allt tiggeri borde inom kristenheten
avskaffas. — Den som vill vara fattig,; bör inte göras rik. Men den
som vill bli rik, han skall sätta handen till plogen och själv hämta
sig rikedom ur jorden" (Större katekesen). Mot de många sysslolösa
helgdagarna reagerar Luther: ’ ’Vida bättre om man hedrade ett
helgon med att göra dess dag till en riktigt duktig arbetsdag. —
Arbetsdagar äro heliga dagar". Av de borgerliga yrkena tänker
Luther lägst om köpmansyrket. "Det vore mycket gudligare att öka
jordbruket och minska köpenskapen". Att utan arbetet som
produktionsmedel utvinna pengar, är honom motbjudande. Han ryser
inför hopandet av rikedomar. I medeltida rådlöshet inför
kapitalismens begynnande företeelse — han hade för övrigt väl reda på
Fug-gerska husets intima förhållande till avlatsaffärerna — utbrister
han: "Jag kan rakt inte begripa, hur man med en gulden kan (vill?)
förtjäna en annan"! Oavsett sin religiösa opposition mot prästa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
