Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Människan och hennes abbete
347
Utan allt detta sakliga skall överlämnas åt överheten. Den enskilde
skall förbliva i sin syssla och lämna alla ordningar oantastade. Han
skall finna sig i sin lott, snarare än förvandla den. — Här kommer
in ett drag av passivitet, som skarpt visar begränsningen, likaväl som
fördjupningen i Luthers arbetsideal.
Vi skola snart se, hur annorlunda inställningen till arbetet ter
sig inom den reformerta världen. Att företagarandan,
initiativkraften, arbetets organisation och intellektualisering likaväl som den
karaktärologiska strukturen blir så annorlunda utpräglad hos de
reformerta, beror bl. a. också på lutherdomens antikatolska fruktan
för verkhelighet d. v. s. egoistiskt ansamling av salighetsföreträden
— en fruktan som lätt nog kan förfalla till lättja, slöhet och
maklighet. Att inom lutherdomen gemytet och människoförhållandet är vida
mera betonat än viljan och det sakliga har emellertid också sina
positiva sidor. Nådens tanke, detta att direkt få och mottaga av
Gud, oberoende av alla institutionella eller meriterade mellanled,
höll ofta den av det lutherska kyrkolivet påverkade församlingsbon
i sjungande gott humör, utan oro för morgondagen, trots yttre
motgångar, fattigdom och en allt talrikare barnskara. Han kunde
ge sig tid att sjunga och vissla och ostentativt fröjda sig åt solskenet
och ungarna mitt under bråda arbetstiden. Något metodiskt,
rationellt arbetsschema hade han däremot sällan. Han levde, arbetande,
på Guds försyn. Och det gick, så länge han kunde leva så med gott
samvete — utan att lägga sig i saker och ting i onödan!
När Luther ställdes inför alla de sociala problem som lågo bakom
bondeupproret, veta vi, hur han kom till korta. Lika intuitivt och
träffsäkert som han genomlevat och löst individens religiösa fråga,
lika famlande och villrådig stod han inför samhällets. Efter alla
sina försök i motsatt riktning, tar han vid bondeupprorets väldiga
resning till sist obetingat parti för överheten — och framskjuter
därmed för århundraden de lutherska samfundens intresse för den
världsliga ordningen. Det är inte inom lutherdomens gränser, som
den vaknar till liv, den väldiga företagaranda, som till slut skulle
lösa sig från sina religiösa livsrötter i reformation och renässans.
Den avskar sig också från den sociala rörelsen, som utifrån
gudsrikestanken, eftersträvade en samhällsförbättring efter
nytestament-liga linjer. Men det var Luther, som öppnat porten för den nya
livsströmmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
