Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKAN OCU HENNES ARBETE
351
lorar ej endast denna summa, utan också allt som genom den hade
kunnat vidgas ut i hans affär — något som, i fall man bleve gammal,
skulle uppgå till en betydande summa.’’
Fast Benjamin Franklin ingalunda är kapitalist i stor stil, utan
ägare endast till ett måttligt stort boktryckeri, se vi här penningen
inställd som livsmål — inte för att man skall njuta den, tvärtom
blott för att under försakelser formera den; och dock har den
blivit symbolen för arbetet och för dess värde.
Det har med rätta framhållits, att ett akt-stycke som det här
anförda både i antiken och i medeltiden skulle ha stämplats som
uttryck för den smutsigaste, mest ofattbara girighet. Och dock var
den gode Franklin både oegennyttig och redbar i sin strävan att icke
likna den tjänaren, som begrov pundet i jorden!
Här ligger dock redan här — i barnafrom oskuld. — principen
’ ?att göra guld av människor’’, en princip som, lösryckt från sin
religiösa näring, i verkligheten leder till utsvettning, barnarbete och
alla den uppstående industrialismens etiska avigsidor.
(Till det franklinska dokumentet ha vi den mest slående kontrast
i C. J. L. Almqvists, Svenska fattigdomens betydelse: "–––-att
samla för att kasta bort och det rätt ofta utan njutning, utan avsikt,
det stöter på en viss orimlighet, det är svenskt. Man gör så, när
fattigdomen är ens natursätt och förmögenhetens blott ett skämt. Man
är då icke blott oberoende av penningen — men vad mera betyder,
man är till och med oberoende av dess vanligen beräknade frukt:
njutningen"––––––[Vad svensken sparat kan han behålla, men]
"han bör och skall vara sä sinnad, att han kan lämna det". Se hela
denna uppsats i fortsättningen! Den stämmer lika komplett med
den lutherska inställningen, som den strider mot den reformerta!)
Att det blev de i stort sett kalvinistiska länderna England,
Nederländerna och Nordamerika samt en utpräglad mängd hugenottsläkter
i Frankrike och Schweiz, som gåvo härdarna för det moderna
arbetssystemet med stordriften, kapitalet, maskinerna som materiell
bakgrund, sammanhänger ju med en mångfald andra
omständigheter. Men det kan tydligt spåras, hur den kalvinska arbetsetiken
(¾ammangår med och framdriver kapitalismen som åskådningssätt.
Arbetet och penningen blir inte till för människans skull, utan
människan blir till för arbetet och penninger,
"Vi kunna nu överblicka en egendomlig utvecklingskurva inom
västerlandets kristna æra. 1. Innerligheten undviker det av hedendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
