Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Oljelund, Stefan: Fackliga spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FACKLIGA SPÖRSMÅL
395
derlig utveckling, om arbetarna, som startat sin kamp för att bryta
det kapitalistiska företagarväldet, skulle sluta med att låta sina
fackföreningar konservera detsamma. Om arbetarna, som dragit ut
under parollen ’’löneslaveriets avskaffande", skulle sluta med att
döma sig själva till evigt löneslaveri. Det är verkligen en kuriös
form av samverkan mellan kapital och arbete.
Den samlade fackföreningsrörelsen måste i kollektivavtalet se
arbetarnas rättigheter garanterade. Så länge man har att räkna med
företagare är också att räkna med kollektivavtalet. Företagaren
måste finnas i någon form. Metoden att i kollektivavtalet intvinga
eller förhandla fram gynnsamma löne- och arbetsvillkor måste vara
densamma som den varit sedan fackföreningsrörelsens tillkomst. Det
kan endast ske genom arbetsvägran, alltså fri och öppen strejk
om det icke går på annat sätt och sedan man övertygat sig om
huruvida arbetsvägran överhuvud kan leda till någonting. När
kollektivavtalet garanterats måste tillgången till yrkena lämnas fri,
monopoltendenserna bekämpas och människornas självverksamhet ges största
utrymme.
I kollektivavtalet finnes fastställt och genom företagarens eller
företagareorganisationens namnunderskrift garanterat vissa
arbetsvillkor och löner. Dessa villkor måste sägas vara uttryck för det
verkliga ekonomiska läget jämte arbetarorganisationernas styrka
under en given situation. Arbetarorganisationerna ha nått en sådan
styrka, de stå numera på så jämställd fot med
arbetsgivareorganisationen vid förhandlingsbordet att man har full rätt att antaga att
de löne- och arbetsvillkor som i avtalet inskrivas äro de till nästa
avtalsperiod åtminstone relativt riktiga. Avtalen löpa på så kort tid
att man i regel väl hinner justera dem efter marknadsläget. Den
långa process, under vilken ekonomiska möjligheter och sociala
rättskrav kämpa sin kamp, vidgar sig i regel långt utanför
fackföreningsrörelsens ram. Det är arbetarklassens politiska makt som har
betydelse för i vilken utsträckning sociala frågor skola kunna lösas,
såsom arbetslöshetsförsäkring, arbetarskydd, olycksfallsförsäkring etc.
Även här får man naturligtvis räkna med vad som är ekonomiskt
möjligt ehuru saken blir mera invecklad än när det endast gäller
kollektivavtalet, vilket uttrycker det omedelbara sammanhanget mellan
tjänster och löner och som sådant smidigt anpassar sig till
fackföreningsrörelsens verksamhet i nuet. I kollektivavtalet finnes fastställda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
