Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Brusewitz, P. E.: Det ryska näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kapital, vilket den 1 okt, 1924 utgjorde 11,700 milj., står det klart, att
koncessionerna representera en ren obetydlighet.
Skogskoncessionerna, vilka upplåtits åt blandade aktiebolag
(rysk-engelska, rysk-norska o. s. v.) där ryska staten äger minst 50 %, äro
av alla koncessionerna de för produktionen ojämförligt viktigaste.
Deras omsättning utgjorde under arbetsåret 1923—24 16 milj. rubel,
och de lämnade omkring 24 % av allt det timmer, som exporterades
över Rådsförbundets norra hamnar. Övriga industriella
koncessioner ha varit av desto mindre betydelse och producerade under
arbetsåret 1923—24 varor för sammanlagt mindre än 1 milj. rubel
eller mindre än 1/10 % av statsföretagens produktion inom övriga
branscher.
På handelns område ha koncessionerna spelat en något, men i alla
fall oväsentligt större roll, huvudsakligen på utrikeshandelns område,
där deras omsättning utgjorde omkring 20 milj. rubel eller 6 % av
hela utrikeshandeln.
Ett av de viktigaste syftena från Rådsregeringens sida med
utbjudandet av koncessioner torde i själva verket — liksom i fråga om
kreditjakten på den utländska marknaden — vara att vinna
intressenter i utlandet, för att därmed splittra den borgerliga världen i
dess förhållande till Moskva. Detta har i dagarna vidgåtts av förre
sovjetministern i Stockholm V. Ossinskij uti en i "Pravda" införd
artikel rörande Rådsförbundets ekonomiska läge.
Frånsett koncessionerna är den privata företagsamheten i stort sett
begränsad till jordbruk, detaljhandel och hantverk jämte
arrenderade smärre industriföretag, särskilt kvarnar och
reparationsverkstäder. Privatkapitalet arbetar där under principiellt samma
former som i andra länder — ehuru under oavlåtligt mottryck från
rådsmaktens sida.
Den 1 oktober 1924 beräknades, såsom nämnts, sammanlagda
värdet av statens kapitaltillgångar, lågt räknat, till 11,700 milj. rubel,
kooperationernas till 500 milj. och de enskildas, huvudsakligen
böndernas, till 7,500 milj. rubel, varvid givetvis tomtvärdena icke
inräknats. De enskilda ägde sålunda endast 38 %. Härav kom
emellertid statens kapital huvudsakligen på städerna och
industrisamhällena jämte järnvägsväsendet, där det motsvarade 97 % av all
egendom, medan däremot det enskilda kapitalet på landsbygden
omfattade 96 % av det hela. Inom hela industrien var sammanlagt 89 %
i statens och kooperationens besittning och inom storindustrien icke
mindre än 99 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
