Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Olberg, Paul: Ryska agrarrevolutionens resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom beslagtagning och skattepålagor på bondejordbrukets
avkastning, utan att prestera något i gengäld. Därav jordbrukets
våldsamma utmattning.
Det må erinras om att bondeklassen icke intog en likgiltig
ställning gentemot den krigskommunistiska politiken. Över landet
utbredde sig en stor bonderörelse. Alldeles som under tsartiden blevo
bonderesningarna undertryckta med militärmakt. Då tillgrep bonden
ett enda och även verksamt medel, som bestämdes av hans eget
ekonomiska läge: han iordningställde blott så mycket jord, som
erfordrades för hans eget behov. Slutligen isolerade han sig och övergick
till naturahushållning. Mot detta bondeklassens motstånd kunde
sovjetmakten icke hålla stånd: den måste kapitulera. Den
förklarade öppet att krigskommunismen hade misslyckats. Denna
bankrutt voro sovjets makthavare icke allenast tvungna att proklamera
på grund av bondeklassens tryck, utan även emedan ett
fruktansvärt elände och missnöje inträtt i städerna. Så utbröt
matrosupproret i Kronstadt. Allt detta föranledde sovjetregeringen att
övergå till den nya ekonomiska politiken. Återgången till kapitalismen
— om ock i former, som delvis bevara skenet — blev erkänd som en
historisk nödvändighet.
Den nya ekonomiska politiken bestämde, att bonden skulle
leverera till staten blott en del av produktionens avkastning. I övrigt
tillerkändes honom rätt att fritt förfoga över sina produkter och
sin ekonomi. Han fick alltså försälja sina varor på marknaden.
Tillika blev den fria handeln åter införd. Under den följande tiden
gjordes slut på återstoden av kommunistiska tendenser på
landsbygden. Nyttjanderätten till jorden blev nu för eviga tider erkänd.
Därigenom blev den privata jordbesittningens princip återställd.
(Agrarlagen av den 20 oktober 1922.) I juli 1925 upphävdes delvis
inskränkningen under krigskommunismens tid, att för privat bruk
taga lönearbetet i anspråk, såväl som inskränkningen att arrendera
jord. Kapitalismens grundsats, som överensstämmer med den ryske
bondens individuella inställning, har segrat över hela linjen.
Sedan bondens rätt att fritt avsätta sina produkter blivit inrymd
i den nya ekonomiska politiken, går han allt mer över till varu- och
penninghushållning. Såväl bondeklassens organiska strävan till
utbredning och kapitalökning som även den tvingande nödvändigheten
att tillmötesgå skattemyndigheternas fordringar, tvinga bönderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
