Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Nilsson, Olof, i Tånga: Växtförädling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTFÖRÄDLING
413
Vid växtförädling användes den s. k. pedigreemetoden. Principen
är här icke att förbättra eller förändra en redan befintlig odlad sort,
i stället väljer man ut ett exemplar som i ena eller andra avseendet
synes skiljaktig från sorten, odlar den och dess avkomlingar för sig
och underkastar dess värdebestämmande egenskaper en noggrann
och sorgfällig granskning. Vi lämna här en möjligast kortfattad
beskrivning över förädlingsmetoden sådan den bedrives vid Svalöf, en
detalj i det utredningsarbete rörande statligt understöd till
växtförädlingen som verkställts av särskilda sakkunniga.
Den första åtgärden är att anskaffa utgångsmaterial för
förädlingen, vilken kan erhållas från 1) de gamla lantsorterna vilka i
regel utmärkas av stor mångformighet så att från en enda sådan
sort stundom kan erhållas hundratal genom olikhet i yttre och inre
egenskaper väl skilda former; 2) artificiella korsningar mellan till
sina egenskaper väl kända sorter.
Sådana korsningar avse att förena goda egenskaper från de båda
föräldrasorterna hos avkomman och utföres på så sätt, att man
under iakttagande av vissa försiktighetsmått överför frömjöl från en
planta av den ena sorten till pistillens märke i sådana blommor av
den andra, där man förut avlägsnat ståndarna. Avkomman av en
korsning visar stark variation beroende på att föräldrasorternas
ärftliga anlag kombinera sig på olika sätt så att nya former uppstå.
Bland dessa, som efterhand bliva konstanta kunna också i lyckligaste
fall finnas sådana som i sig förena just de goda egenskaper man vill
sammanföra och det t. o. m. i stegrad grad, och det är genom
tillvaratagandet av sådan plantindivid, som man kan frambringa nya
och bättre sorter; 3) avvikande former som på grund av frivillig
korsning eller mutation uppträda i från början likformiga sorter.
Vid de första 15—20 årens förädlingsverksamhet arbetades
huvudsakligen med linjeurval ur gamla lånt sorter, men sedan flertalet av
dessa blivit bearbetade och ärftlighetslagarna därjämte — särskilt
genom bekantgörande av Mendels upptäckter, blivit mera kända, har
man i stor utsträckning övergått till att arbeta med korsningar.
Sedan man på ena eller andra sättet förskaffat sig
förädlingsmaterial bestående av ett större eller mindre antal plantindivider,
ursprungsplantor till de nya sorterna, vidtager prövningen av
dessa. Denna kan endast ske genom en så långt möjligt
fältmässig odling under för samtliga sorter fullt likartade förhållanden
i fråga om jordmån, förfrukt, gödsling, bearbetning, sådd och övrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
