- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
419

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Två studentuppsatser (Karl Marx och Hjalmar Branting)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TVÅ STUDENT UPPSATSER

419

bestrida möjligheten av ett embryo till den senare
historieuppfattningen i studentuppsatsens vändning, lär man icke kunna göra;
Grimberg anser dock att en så vittgående slutsats icke vore befogad.
En jämförelse med de följande satserna anses visa, att satsen icke
ville säga annat, än att yrkesvalet icke kunde ske utan hänsyn till
den väljandes omständigheter.

I sin helhet är Marx’ modersmålsuppsats, såväl som hans latinska
och religionsuppsats, vilka senare likaledes återgivas av Granberg
men icke äga det allmänna intresse att en översättning vore befogad,
fylld av renaste idealism och en entusiastisk hängivenhet för
mänsklighetens gemensamma väl. Den bringar den tanken till mäktigt
uttryck, att icke makt och yttre glans giva livet värde, utan
endast strävandet efter fullkomning genom hängivet arbete för
mänskligheten. Och tecknar icke Marx vad som bar honom själv genom
hårda levnadsöden, då han skriver att bördor icke kunna nedtrycka
den, som finner livets mening ligga i det uppoffrande arbetet för
mänsklighetens gemensamma väl och som därför icke njuter en fattig
inskränkt egoistisk glädje, utan vars lycka är miljonernas lycka?

Karl Marx: EN YNGLINGS BETRAKTELSE INFÖR VALET
AV LEVNADSBANA.

För djuret har naturen själv bestämt den verkningskrets, i vilken
det skall röra sig, och lugnt fullbordar det densamma, utan att sträva
utöver den, utan att ens ana en annan. Även människan fick av
gudomen ett mål, att förädla sig och mänskligheten. Men det
överläts åt människan själv att uppsöka de medel, genom vilka hon vill
uppnå detsamma; det överläts åt henne att välja den ståndpunkt i
samhället, som är för henne lämpligast, och från vilken hon bäst
kan höja sig och samhället.

Detta val är en stor företrädesrätt framför övriga skapade väsen,
men samtidigt en gärning, som förmår förstöra hela människans liv,
bringa alla hennes planer att stranda och göra henne olycklig. Att
allvarligt överväga detta val är därför förvisso den främsta plikten
för ynglingen, som skall börja sin bana, och som icke vill överlåta
sina viktigaste angelägenheter åt tillfälligheternas spel.

En var har ett mål för ögonen, ett mål, som åtminstone synes
honom stort, och som även är det, om den djupaste övertygelse och
hjärtats innersta stämma kallar det så, ty gudomen lämnar aldrig
jordevarelsen helt utan ledare; den talar tyst, men säkert,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free