Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Två studentuppsatser (Karl Marx och Hjalmar Branting) - Langenfelt, Gösta: Arbetare — en hederstitel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARE — EN HEDERSTITEL?
Av GÖSTA LANGENFELT.
fi RBET ARBET ARE HAR PÅ EN MANSÅLDER
i J blivit både ett ärat namn och ett fruktat namn. Uttryck
V-/ sådana som "en simpel arbetare", "en vanlig arbetare7
tillhöra ett utdöende språkbruk. Valbeteckningen "Arbetarpartiet"
lockar i dag många radikala borgare, som anse och inse, att en
radikal liberalism aldrig kan vinna avgörande politisk betydelse.
Tidningar, såsom Arbetarbladet, Arbetaren m. fi. bära ut den nya tidens
uppfattning om ordets valör, som dessutom befästs i det retoriska
språkbruket, i vilket man ofta hör "hjärnans arbetare", "pennans
arbetare", "en vetenskapens förtjänte arbetare" o. s. v.
Man må beklaga, att ett inhemskt ord icke blev förbehållet att bli
den svenska arbetarklassens hedersnamn, utan ett lågtyskt. Ty det
kan ju erinras om att arvode är just den fornsvenska motsvarigheten
till det lågtyska arbete, som under medeltiden trängde in i Sverige
och svenskan genom förmodligen lågtyska arbetar. Huruvida härur
den slutsatsen kan dragas, att de första arbetarna i Sverige voro
tyskar, är tvivelaktigt; snarare visar det, att de första företagarna
voro "garpar": invandrade tyskar. Och arbetarnas klass var lokalt
bestämd: den tillhörde stadssamhället. Ty ända in i vår generation
var uttrycket lantarbetare ovant; de gammaldags, rent svenska
"drängar och pigor" och senare "statare" ha först under de två
sista decennierna ersatts med den Skematiska termen lantarbetare.
Men om ordet arbetare lyfts upp på ett människovärdigt plan i all-
samhörighet varit starkare utpräglad hos folken. Ännu kallas
visserligen de för drömmare och utopister, vilka våga tala om de skilda
nationaliteternas uppgående i en högre enhet, men "dagens utopier
äro morgondagens verkligheter", och den allt mera utvecklade
samfärdseln skall en gång, i förening med vetenskapen, vars
kosmopolitiska karaktär över allt är erkänd, föra människosläktet till det höga
mål, som under franska revolutionen för första gången formulerades
i det sista av de tre ryktbara orden: frihet, jämlikhet, broderskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
