Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Thorsing, Oscar: Locarnofreden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
OSCAR THORSING
trädelse av bestämmelserna i artiklarna 42 och 43 i Versaillesfördraget, om
sådan överträdelse utgör en oprovocerad angreppshandling och omedelbar
handling är nödvändig på grund av sammandragning av stridskrafter i den
demilitariserade zonen.
2. Aktion på grund av artikel 16 i folkförbundspakten.
3. Aktion till följd av ett beslut av Folkförbundets församling eller råd
eller på grund av artikel 15 moment 7 i folkförbundsakten, förutsatt att
aktionen i senaste fallet är riktad mot den stat, som först gick till angrepp.
Dessa undantag äro ju fullt försvarliga. I mom. 1 avses ingenting
annat än varje stats naturliga rätt att försvara sig mot en angripare.
Mom. 2 innebär att då folkförbundsrådet konstaterat att en
förbundsmedlem gripit till krig och enhälligt påbjudit sanktionsförande,
säkerhetspakten icke skulle förhindra signatärmakterna att deltaga
i detta förfarande, även om de därigenom voro tvungna att t. ex.
intåga i den demilitariserade zonen eller på annat sätt åsidosätta
säkerhetspaktens föreskrifter. Folkförbundets krav gå med andra ord
före säkerhetspaktens. Detsamma gäller om undantagen i mom. 3,
som härröra ur ett beslut av rådet eller församlingen. Vad till slut
beträffar 15 art. mom. 7, ha vi ovan berört den situation, som
inträder då rådet ej kunnat fatta ett enhälligt beslut.
Det undantag som gäller en stats rätt till självförsvar, motsvaras
av en avvikelse från den allmänna regeln att ett rådsbeslut skall
föregå varje ingripande till den anfallna statens hjälp. Det är av
en viss vikt att sammanställa dessa bägge avvikelser, då den
anmärkningen ligger nära till hands, att rätten till försvar lätt skulle kunna
missbrukas och en stat under föregivande av legitima
försvarshandlingar i verkligheten själv överträdde angreppsförbudet. I 4 :de
artikeln bestämmes nämligen att rådets beslut ej behöver inväntas i
händelse av ett flagrant brott mot säkerhetspaktens föreskrifter utan
att signatärmakterna i dylikt fall äro förpliktade att omedelbart
inskrida :
Artikel 4 mom. 3: För den händelse att någon av de höga f ördragsslutando
parterna begår en flagrant kränkning av bestämmelserna i artikel 2 i detta
fördrag eller en flagrant överträdelse av föreskrifterna i artiklarna 42 och 43
i Versaillestraktaten förpliktar sig härmed var och en av de övriga
fördragsslutande parterna att omedelbart komma den part till bistånd, mot vilken en sådan
kränkning eller överträdelse har riktats så snart sagda makt kunnat förvissa
sig om att denna kränkning utgör en oprovocerad angreppshandling och att
omedelbar aktion är nödvändig på grund av att antingen gränsen överskridits,
fientligheter utbrutit eller väpnade styrkor sammandragits i den
demilitariserade zonen. Dock skall folkförbundsrådet, till vilket frågan i enlighet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
