Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Rönblom, Hans-Krister: Den politiska personlighetsprincipen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
HANS-KRISTER RÖNBLOM
Likaledes kunna åldersavgränsningarna göras till föremål för olika
värderingar. Ett senare utvecklat folk kräver en högre
rösträtts-och valbarhetsålder, ett tidigare utvecklat en lägre. Man kan, som
i den ovannämnda Vennerströmska reservationen, sätta den politiska
myndighetsåldern lika med den civila, d. v. s. i vårt land vid 21 år.
Många skäl tala härför. Men det betyder intet brott mot
personlighetsprincipen, om någon i medvetande av egen eller andras
ofullkomlighet vill göra gällande, att politisk omdömesgillhet icke inträder
förr än vid 23 år, eller 27 år, eller 30 eller 40 eller 50 år. Att man
icke, såsom herr Vennerström, får anse det vara en ofrånkomlig
konsekvens av principen detta att den politiska och den civila
myndighetsåldern sammanfalla, torde härmed få anses klart, enär de
förutsätta omdömesgillhet av helt olika slag. Den politiska
myndigheten måste göras till föremål för en särskild prövning.
Emellertid kan det även givas inskränkningar i rösträtten, som
innebära en kränkning av personlighetens rätt.
Utskyldsstrecket är en sådan inskränkning. Fattigvårds- och
konkursstreck äro likaledes sådana inskränkningar.
Utskyldsstrecket — fordran på ett års betalda utskylder av tre —
är i sin nuvarande, onekligen betydligt mildrade avfattning,
motiverat som ett "ordentlighetsstreck" vid de kommunala valen.
Huruvida det såsom sådant fyller sin uppgift må väl betvivlas.
Ingenstädes framträder utskottsarbetets kompromissnatur tydligare än
här. Strecket är i sin gällande avfattning en korsning mellan två
olika principer, varken fågel eller fisk. Ur personlighetsprincipens
synpunkt är det alltfort en styggelse. Ingen arbetslöshet, inga
enskilda ekonomiska olyckor kunna minska någons medborgare- eller
människovärde, om de så förekomme tre eller flera år i rad. Ur
denna synpunkt är utskyldsstrecket, hur litet därav än återstår, dömt
att försvinna.
I än högre grad gäller denna förkastelsedom fattigvårds- och
konkursstrecken, för vilka ej ens kunna åberopas det stödet, att de
avskilja dem, som icke själva vilja fullgöra sina skyldigheter lika väl
som sina rättigheter gentemot stat och kommun. Borttagandet av
dessa streck äro mer än "elegans" i lösningen av rösträttsfrågan,
det är en oavvislig och bjudande plikt för envar, som i
människovärdet allenast vill se borgen för medborgarerätt.
Det lär icke saknas profetior om samhällets upplösning, eller i
varje fall de samhälliga bandens slappande, därest de krafter släppas
lösa, som förmenas ligga hos de av strecken uteslutna. Det kai;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>