Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Bernstein, Eduard: Naturrätten och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURRÄTTEN OCH SOCIALISMEN
489
samhällsfördraget, demokratiskt uppfattat och naturrättsligt
motiverat.
Man vet vilken oerhörd radikal litteratur, som i Frankrike
föregick revolutionen, huru många skriftställare som före denna skakade
all tradition, icke blott kommunister och socialister utan även
liberaler såsom Voltaire och hela den encyklopediska skolan o. s. v.
Sedan inträder revolutionen, och en av dess första lagstiftande
handlingar är förkunnandet av människornas rättigheter, en helt
och hållet naturrättslig uppfattning, som skall vara gällande över
all lagstiftning, d. v. s. som skulle visa vägen för den franska
revolutionens lagstiftning. Den hade sin föregångare 1776 i Amerika
vid grundandet av Amerikas Förenta stater. Kolonierna, som vid
den tiden reste sig mot det engelska väldet, formulerade sina
rättigheter, som gjorde anspråk på att vara människornas och
medborgarnas allmänna rätt. Så talade också holländarna, då de befriade sig
från Spanien. Och själva "Bill of rights", som det engelska
parlamentet 1688 uppställde, innehöll element av allmänna
rättstankar. Människorättigheter som naturrätt få emellertid sitt
skarpaste uttryck i 1793 års författning, som det radikala franska
konventet skapade efter det girondisterna störtats, och vilken
framställde människorättigheternas förklaring. I inledningen till denna
förklaring läser man:
"Det franska folket, vars övertygelse är, att världens olyckor
förorsakas av att de naturliga människor ättighet erna förgätits och
missaktats, har beslutat att högtidligt förklara och proklamera sina
heliga och oförytterliga rättigheter." I tredje artikeln heter det:
"Alla människor äro lika av naturen och inför lagen." Och i
sjätte artikeln:
"Rätten har naturen som grundval och lagen som regel."
Dessa äro de båda viktigaste paragraferna, som betona den
naturrättsliga uppfattningen. Att de som teoretisk grundval icke stå sig
inför kritiken behöver icke längre påvisas. Från denna
uppfattning härledes emellertid den demokratiska rätten och omkring tre
år senare, efter det författningen beedigats, erhöll den genom
Babeufs sammansvärjning sin socialistiska tillämpning. Babeufs
och "de jämlikas" sammansvärjning är det klassiska exemplet på
socialismens härledning ur naturrätten.
Francois Noel Babeuf, som efter den tidens sed lade sig till med
förnamnet Gracchus och gav det av honom skapade organet namnet
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
