Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Bernstein, Eduard: Naturrätten och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
EDUARD^BERNSTEIK
visar sig uteslutande hava haft naturrättslig grund. Det ar
exempelvis fallet med Charles Fourier, i vars lära Morellys grundtankar
gå igen, och som, såsom vi ha sett, låter naturanlagen vara
bestämmande för det socialistiska systemets struktur. Redan hos Morelly
finner man den tanken, att de naturliga anlagen och böjelserna
möjliggör upprättandet av ett samhällstillstånd, som vilar på full frihet
och jämlikhet. Alla naturliga böjelser och lidelser äro av naturen
berättigade, men inga laster, så vitt man blott ger dem möjlighet att
riktigt komma till uttryck i handling. Fourier låter även de böjelser
gälla som likaberättigade som i allmänhet bliva betraktade som
osköna, såsom längtan efter omväxling, ärelystnad, stridslystnad
o. s. v., och har uppställt ett helt system över huru dessa böjelser
kunna leda till samhällets bästa. Han trodde sig ha formulerat en
andra attraktionens lag efter Newton.
Även i andra länder, även i Tyskland, finna vi jämlikhetsidén i
olika former och naturrättsligt betonade förfäktas av socialister. I
England hos Robert Owen och hans skola, i Tyskland hos "de
rättvisas förbund", och dess tidtals huvudsaklige ledare Wilhelm
Weitling, vars bok "Garantierna för harmoni och frihet" i hög grad
var byggd på babeufska idéer, som han hade lärt känna i Paris.
Men därför att dessa system, huru många riktiga tankar de eljest
innehålla, medvetet eller omedvetet stödja sig på naturrättslig
åskådning, äro de dock till sitt väsen utopiska. Ty det förgätes hos dessa,
att människan icke blott är en produkt av naturen, utan under tidens
lopp också blivit en produkt av historien och av de samhälleliga
förhållanden som utvecklats av henne, och som hon inte har i det
’ ’naturliga’’ tillståndet.
Som naturvarelse ha förvisso alla människor fått med sig på
vägen vissa likartade behov. Alla människor ha av naturen likartade,
om ock icke lika beskaffade näringsbehov, behov efter tak över
huvudet o. s. v.; en rad av grövre behov äro för alla gemensamma.
Men om man vill konstruera ett samhälle av människor, sådana de
nu äro, då måste man även pröva: vilka äro deras sociala, deras
historiska behov, vilka tillstånd ha den historiska utvecklingen skapat,
vad är tinder dessa förhållanden nödvändigt och (möjligt att ändra?
Med denna invändning avses nu ingalunda att underskatta eller
nedsätta den naturrättsliga eller förnuftsrättsliga spekulationernas
betydelse. Vill man göra det, drives man hän att godtaga den så
kallade positiva rätten, de historiska förhållanden, vilka inträtt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
