Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Ellgar, Nath.: Pseudo-klassisk tragedi och borgerligt sorgespel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSEUDO-KLASSISK TRAGEDI OCH BORGERLIGT SORGESPEL 497
främste förmedlaren av de nya lärornas utbredning och popularitet:
såväl genom sina båda viktigaste dramer, Le fils naturel och Père
de famille, som i teoretiskt avseende genom uppsatserna i
Encyclo-pedien och de längre dramatiska avhandlingar, han förutskickade
dramerna, blev han förebilden för den rad, förnämligast tyska
författare i den larmoyanta genren, vilkas inflytande består ännu i
våra dagar.
I Sverige kan man datera oppositionen mot den franska
klassicismen från det alldeles bestämda året 1774. Då utkom i Uppsala
en akademisk avhandling, De Poesi Tragica, av en viss J. F.
Neikter, som däri proklamerar Diderot \s åsikter mot reglerna jämte
andra liknande synpunkter, influerade av den store franske
reformatorn. Detta inträffade på en tid, då Leopolds tragedier ännu
på långt när icke utkommit. Först tjugu år senare skrevos Oden
och Virginia men med vilken övertygelse och ståndaktighet, Leopold
fasthöll vid de fransk-klassiska idealen får man en föreställning om
i den polemiska skrift "Om den franska tragedien", vari han avgivit
sin litterära självdeklaration. "Låtom oss erkänna" — säger han
i slutorden — "att hela den tyska teorien icke är i grunden annat
än en utstuderad motsats av den franska, ett beräknande på den
samtagnare folkodlingen, liksom fransmännens på en högre och
ädlare. Av bitterheten mot fransmännen hava de tyska författarna
beklagligen låtit förleda sig till ett lika ovillkorligt hat emot hela
deras omdömeslära i vitterheten. Alltsedan Lessings tid har man
arbetat på att sätta regelhatet i system och vardagslivet på
tragediens tron. Rakt emot det franska vettet ställdes nu den tyska
skarpsinnigheten; och vad hos mönstret Shakespeare var ännu blott
följden av nyfödd konst eller tidens råhet, har blivit hos de lärda
tyskarna resultatet av djupa begrundningar".
#
Den opposition, som genom den borgerliga dramen riktades mot
franska smaken, åsyftade först och främst att bringa större
verklighetstrohet och naturlighet in på scenen. Redan av Voltaire hade en
del yttre reformer vidtagits i avsikt att göra dramat till ett
skådespel även för ögat; intresset för kostymer, dekorationer och rekvisita
började göra sig alltmer gällande och man försökte sig på att ge
dramat en viss lokalfärg. En av de väsentligaste nyheterna i
Diderots drama var emellertid karaktärsteckningen. Metoden därför
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
