Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - »Tiden och partiet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 > TIDEN > OCH PARTIET
cialdemokrati i det hela saknar teoretisk självständighet och
andligen helt behärskats av utländska teorier, främst den tyska
revi-sionismen, är i huvudsak oriktig och beror på, förutom bristfällig
iakttagelse, en missuppfattning av vad socialistisk teori egentligen
är. Den som gör sig besväret att genomgå några av Hjalmar
Bran-tings arbeten och andra partiets manifestationer redan från
rörelsens första dagar, skall finna detta. Den problemställning, som i
Tyskland ledde till striden mellan "radikaler" och "revisionister",
har aldrig förefunnits i Sverige. Hjalmar Branting med svenska
arbetares sunda realitetssinne bakom sig lade från början rörelsen
efter linjer, för vilka en dylik systemstrid blev meningslös.
Revi-sionismen var en naturlig och nödvändig protest mot den förstening
av den socialistiska teorin i doktrinär skolastik, som i Tyskland ägt
rum såsom en reflex av partiets utestängning från praktiskt politiska
uppgifter i den autokratiska överhetsstaten. I Sverige hade vi aldrig
någon motsvarighet. Att man här kände sympatier med
revisionis-men, då den långt senare bröt fram, är självfallet. Den var ett
närmande till vår syn — ehuru, det skall ej förbises, från betydligt
oklarare utgångspunkter än Brantings. Rörelsens program var här redan
från början den syntes av upplysningstidevarvets frihetsidéer,
demokrati och socialism, som nu till slut efter ett världskrigs prövningar
och diverse doktriners sammanbrott blivit den gemensamma basen för
hela internationalen, och som utgör den innersta kärnan i den marxska
åskådningens bud till arbetareklassen. Klarare än antagligen i något
annat land har denna syntes från början varit rörelsens ledstjärna.
Delaktighet i staten, delaktighet i samhällets andliga och materiella
håvor för de hittills utestängda — det är strävansmålet. Men
vägarna att uppnå har man icke dogmatiskt fastslagit: de ha fått bero
på läget och omständigheterna, och omdömet om det lämpliga i
taktiken har icke fått ersättas av någon apokryfisk "princip".
Den svenska socialdemokratin har förvisso icke saknat en ganska
självständig och originell teoretisk åskådning. Däremot kan det
sägas, att denna icke alltid funnit fullt klara uttryck. Och detta delvis
därför, att uttrycksmedlen i stor utsträckning varit lånade ur
terminologin från tyska böcker och så tillvida aldrig kunnat bliva fullt
adekvata. Men man skall icke tro att detta beroende av tysk
litteratur icke känts som nackdel. Det är i Brantings skrifter och tal
ofta helt nöjsamt att se, vilken möda han har att med denna
vedertagna terminologi uttrycka en åskådning, som uppenbarligen icke vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
