- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
18

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Brusewitz, Per Emil: Antibolsjevikernas Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

industriell drift”, och ”anser det såsom sin oförytterliga rätt inte bara
att hysa sin mycket bestämda mening om hur arbetet skall
organiseras utan också att, när hans mening avviker från ledningens,
hårdnackat göra den gällande” (s. 129). För att bevisa, att den nyss
erkända förbättringen inte kan tänkas fortskrida, drager sig
sålunda förf. icke för att i det ena kapitlet slå ihjäl vad han sagt i
det andra! ”I dragkampen mellan arbetare och arbetsledningen
(de kommunistiska diktatorerna) går det ju över huvud taget inte
för sig att taga parti för den senare parten (s. 132)...
Befallningar ovanifrån utan förklaringar av betydelsen och nyttan av
dessa befallningar” få inte förekomma. I sanning en god
illustration till den i bokens första 83 sidor så noggrant exemplifierade
”kadaverdisciplinen”.

”Åtskilligt har obestridligen gjorts för att uppnå en förbättring”
(s. 134) även med avseende på arbetsintensiteten, förklarar vidare
förf., men skyndar att tillägga (s. 136), att en nämnvärd höjning
av denna intensitet troligen är omöjlig på grund av ”den
otillräckliga svältlönen
”. Detta hindrar honom emellertid icke att strax
därpå (s. 139) förklara, att ”den ökning av produktionen, som man
med uppbjudande av alla krafter lyckats åstadkomma och det
förbilligande av produktionen, som därigenom nåtts, har blivit
industrien till mycket liten glädje”. Varför? På grund av att
”arbetarna skola ha löneförhöjningar med inte allt för långa mellanrum”.
Vanlig logik säger väl då, att det nyssnämnda hindret för
arbetsintensiteten i motsvarande grad minskas. Men förf:s slutsats blir
den motsatta (s. 141): ”Allt tyngre kommer den (industrien) att
vila mot statens stödjande arm”, den ”dödsdömda” industrien
(sid 184), och så vidare.

Anmärkningen i fjärde kapitlet om den privata handelns företräde
framför den statliga och delvis även kooperativa handeln är nog
delvis riktig, men knappast ny. Påståendet att ”rofferierna” inom
kooperationen skulle uppgått till ”12 milj. pr år” (s. 151) låter
icke synnerligen allvarligt för den som vet, att kooperationens
omsättning samtidigt uppgått till flera tusen miljoner (rubel). Förf.
förbiser huru väsentlig skillnad det är mellan partihandeln, där
statens och kooperationens organ med ekonomiska vapen allt mer
utträngt privathandeln, och detaljhandeln, där privatkapitalet delvis
håller sig kvar. Den bolsjevikiska statshandeln har icke, såsom förf.
uppgiver (s. 161), ”på alla punkter visat sin hopplösa oförmåga”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free