Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Olberg, Paul: Arbetslöshetsfrågan i Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetslöshetsfbIoan i sovjeteyssland
47
Månad år 1925 I Sovjetunionens 70 Rtäder I Moskva I Leningrad
[-Indu-striarb. Intellektuella-]
{+Indu- striarb. Intellek- tuella+} SäTsk. yrken [-Indu-striarb Intellektuella-] {+Indu- striarb Intellek- tuella+} Särsk. yrken [-Indu-stiiarb. Intellek-tuella-] {+Indu- stiiarb. Intellek- tuella+} Särslc. yrken
Januari ............ 31,0 31,3 29,6 30.7 28.8 28,8 22,6 23,8 25,6 21,8 24,1 22,3 37,0 33,6 31,3 31,9 33,1 41 37,6 40,5 31,5 17.7 19,0 17.8 23.0 11.1 28,0
Februari .........
Mars ...............
II.
Av de anförda tabellerna framgår att arbetslösheten har en
fruktansvärd utbredning bland alla huvudkategorier av arbetare.
Synnerligen märklig är den höga procenten för intellektuella arbetare,
då det är bekant att de intellektuella utgöra ett relativt försvinnande
fåtal i Ryssland och följaktligen efterfrågan på dem egentligen
måste vara stor. En förklaring till denna motsägelse är att söka i
de ekonomiska och politiska förhållandena i Sovjetryssland. Under
de senaste åren, särskilt under krigskommunismens period, ha de
borgerliga klasserna, medelklassen, övergivit de fria yrkena och
pro-letariserats. Snabbt och fruktansvärt ökades därigenom de
arbetssökandes antal utan att emellertid finna användning för sin
arbetskraft. Ty näringslivets tillfrisknande sker i mycket långsamt tempo.
Den sovjetiska statskapitalismen, som är genomsyrad av
byråkratisk-centralistisk anda, hämmar i hög grad utvecklingen av landets
produktiva krafter. Av politiska bevekelsegrunder undertryckes det
fria privata och offentliga initiativet. För folkbildningen och
överhuvud kulturella syften beviljas relativt små summor, särskilt om
man jämför dem med de enorma anslag på hnndratals miljoner, som
gå till Kommunistiska internationalen, krigskommissariatet och den
politiska polisen. Till följd av denna politik ha’ de intellektuella
arbetarna ett mycket inskränkt verksamhetsfält.
Med visst förbehåll äro samma orsaker bestämmande för
arbetslösheten inom de andra grupperna, industriarbetarna och de icke
yrkeslärda. Vi ha redan pekat på näringslivets långsamma utveckling
som orsak till arbetslösheten. Några siffror skola åskådliggöra denna
uppgift. På nyåret 1914 var antalet industriarbetare 2,700,000,
1 jan. 1924 1,627,000, d. v. s. 40 % mindre, 1 jan. 1925 1,770,089
eller 63 % av arbetarstammen 1914. Samtidigt ha de inom den na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
