Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Händelser och spörsmål - Valet i Schweiz - Valet i Lettland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL 58
Ur personsynpunkt kan det nämnas, att ett ganska stort antal nya män
kommit in i nationalrådet medan de gamla representanterna slagits ut. Det ödet
drabbade bl. a. talmannen, katoliken Evéquoz. För socialdemokraterna valdes
även nationalrådets ålderspresident den gamle förgrundsfiguren, veteranen
Greu-lich, som emellertid avled endast ett par dagar efter valet.
Valet i Nyval till den lettiska sejmen har förrättats under oktober. Väl
. . spelar icke Lettland något mera framträdande instrument i den
europeiska konserten, men det kan kanske ändock ha sitt intresse
att ta del av hur partiförhållandena gestalta sig i denna unga stat.
Latvija är den mellersta av de tre nya baltiska staterna och består av en
del av Kurland och södra delen av Livland. Landet är till ytinnehållet
betydligt större än Danmark och har ett invånarantal av snart 2 miljoner.
Omkring 80 % av invånarna äro letter och de övriga huvudsakligen ryssar, judar,
tyskar och polacker. Nära Vs av befolkningen äro protestanter, men ganska
många romerska katoliker förekomma samt även grekiska katoliker och, som
sagt, judar.
Som en följd av krigets förstörelse har industrin gått starkt tillbaka och
industriarbetarantalet minskats. Återuppbyggandet har gått ganska långsamt
och arbetarna ha lidit av arbetslöshet. Ett av den nya statens första problem
var att genomföra en jordreform. En mängd småbönder fingo egna
jordområden. En följd av detta blev bl. a. att de nyvordna självägarna, som förut
varit revolutionära, lämnade socialdemokraterna och över huvud tappade det
politiska intresset.
Under de båda senaste åren har en fascistisk rörelse dykt upp. Det har
kommit till upprepade sammanstötningar mellan de fascistiska organisationerna
och arbetarföreningarna. Regeringen, som givetvis Önskade göra slut på dessa
konflikten’, löste problemet på så sätt att bådadera slagen av organisationer
förbjödos.
Sejmen består av 100 ledamöter, som utses genom proportionella val. Landet
är indelat i fem valkretsar av vilka Riga utgör en. Rösträtten är allmän för
både män och kvinnor efter fyllda 21 år.
• Man kan just inte säga, att det skett någon konsolidering till större och
fastare partier. Det lyckades nämligen för ej mindre än 25 stycken partier
och grupper att uppnå röstsiffror, som voro tillräckliga för att få en
representant vald. Skillnaden mellan de olika gruppernas program måste under
sådana förhållanden givetvis i många fall bli mycket minimal och för en
främling svår att ordentligt få tag i. Man kan emellertid sammanföra
partiorna i fyra större grupper, och då blir det ju lite mer överskådligt. Följande
tablå ger en översikt över partigrupperingen i sejmen före och efter valet
(enligt den lettiska Socialdemokraten) :
Före Efter ±
Högern ....................... 14 14 O
Moderatkonservativa ............ 30 33 +3
Centern ..................... 18 16 —2
Socialdemokrater ............... 38 37 — 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
