Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Karleby, Nils: Fetischism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 NILS KAELEBY
För det andra gör den det precis lika sannolikt som den skulle göra
en mer eller mindre kraftig konfiskation eller expropriation. Det är
helt och hållet beroende på de politiska maktförhållandena, i sin tur
naturligtvis ett uttryck för landets ekonomiska läge och
utvecklingsnivå. Men det är förmodligen en annan fai^håga som egentligen ligger
bakom invändningen. Det är, att dylika åtgärder skulle ha ruinerande
verkningar för samhället i sin helhet, icke blott för de närmast
draib-bade ägarna. Den farhågan är kanske riktig, men i så fall är
därmed blott visat gagnet av att betrakta en sak ratioaiellt och analysera
ett problem från riktiga utgångspunkter. Det är nämligen klart,
att dylika verkningar kunna uppkomma genom åtgärder av vilken
form som helst, om de äro oriktigt applicerade, det vill säga icke
beakta integreringen i det samhälleliga totalsammanhanget, icke vila
på en rätt uppskattning av de olika produktionsagenternas
betydelse för samhällsekonomin. Om samhället behöver privat initiativ
och verksamhet på ett visst område, så kommer man icke undan detta.
Behöver det sådan, men finner sig böra inskränka dess spelrum,
gestalta den mera "socialt", så kan detta ske. Behöver det icke sådan
— ja, då kan den sättas ur funktion genom den ena metoden såväl
som den andra, blott den för det särskilda fallet lämpligen väljes.
Äganderättsutformningen måste tillgodose det allmänna behovet av
samhällsproduktionens fortgång. En i oöh för sig canöjlig sak, t. ex.
att ett lands medborgare på längden skulle kunna genom
lagbestämmelser skaffas bostäder billigare än som erfordras för att anskaffa
och underhålla dem, är och förblir emellertid omöjligt, antingen man
försöker göra den på det ena eller andra sättet, och oavsett vilken
samhällsorganisation man har.
#
"Detta problem kan icke lösas inom den kapitalistiska ordningens
ram". Vilket uttryck är vanligare i den socialistiska diskussionen?
Prövar man det närmare, skall man emellertid finna, att dess halt
ingalunda är gedigen.
Den kapitalistiska ordningens ram i ursprunglig och
korrekt mening är ett system, där en ägare har oförytterlig privat
ken ett tillliandaliållande av billig kraft skulle hava möjliggjort, utan också
att utbyggandet av såväl vattenkraft som industri när den till sist skedde
kom att äga rum under avsevärt dyrare tider. Kunde man i siffror fastställa
vad detta inneburit i kapitalförlust för landet, bleve det säkerligen mycket
större belopp än värdet av de naturtillgångar, som staten hoppades men ej
lyckades genom ifrågavarande processer frånvinna enskilda medborgare.’’
O. Falkmanj Växlingar i de svenska naturtillgångarnas värde. Sthlm 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
