Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Johansson, A.: Den ekonomiska och politiska omdaningen i Östersjöländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN EKONOMISKA OCH POLITISKA OMDANINGEN I ÖSTERSJÖLÄNDERNA 91
mördade, landsförvisade, förjagade sina offer och brände egendomar
till aska. Offrens antal var stort, men ingen känner det.
Då krigstillståndet proklamerades, förstod folket vad som skulle
randas. Det stod klart, att varken de små eller stora despoterna
ämnade infria sina tidigare givna löften, ntan att nya våldsåtgärder
förbereddes. Men nu samlade sig folket, som det mången gång
fordom gjort, och drog ut för att hämnas. Från Eeval strömmade
hämnande skaroa? ut över landet, och i andra städer och byar slöto
sig nya skaror för att utrota det ondas näste. De rasande och
förbittrade massorna drogo från gods till gods, nedbrände och förstörde
vad århundradens utsugning samlat åt förtryckarna. Ingen tänkte
på följderna, på farorna och straffen. Massorna frossade i
hämndkänsla och den dunkelröda natthimlen vittnade om att slavarna än
en gång rest sig till uppror för att bryta sina bojor, för att bränna
sina förtryckares och plågoandars gods och fästen till stoft och
aska...
På samma sätt gick det till i Lettland, blott med den skillnaden
att kampen där fördes mera enhetligt och ordnat samt drog längre
ut på tiden, medan i Estland den värsta stormen rasade ut under
10—14 dagar i december.
Ej heller denna gång lyckades man nå ett allvarligt resultat.
Ännu kommo junkrarna undan med blott skrämsel och några
materiella skador. Snart visade de sin gamla fysionomi och läto förstå,
att de ingenting lärt. De märkte inte vad som rörde sig i tiden.
De märkte inte att långsamt, men säkert vaknade de förtryckta, slöto
sig sammans, gingo steg för steg framåt och att varje steg förkunnade
adelns och alla förtryckares förestående fall och undergång. Detta
inträffade i och med den ryska revolutionens utbrott 1917.
Huru genomgripande den omvälvning av
jordbesittningsförhållan-dena varit, som ägt rum efter revolutionen, framgår bäst av
följande uppgifter.^) I Estland fanns före revolutionen 1,147 storgods,
vilka tillsammans npptogo 2,2 milj. har eller 58 % av hela arealen.
Endast 1,6 milj. har eller 42 % föllo på smärre självständiga
jordbruk, till antalet 51,000. När kriget var slut och den första
revolutionsstormen lagt sig, var en av de första uppgifterna, men också
en av de svåraste att genom expropriation av storgodsen lösa
jord-spörsmålet. År 1919 förklarades alla riddargods och åtskilliga andra
I huvudsak efter Walter Schiffs utförliga översikt över den europeiska
agrarlagstiftningen efter kriget, Archiv fiir Sozialwissenschaft, Bd 54, h. 1—2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
