Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Johansson, A.: Den ekonomiska och politiska omdaningen i Östersjöländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 A. JOHANSSON
storgods med inventarier och anläggningar för statsegendom, utan
ersättning för jorden och utan att de hittillsvarande godsherrarna
fingo behålla någon del av densamma. Vidare ha kyrkogods, majorat
och fideikommiss indragits under reformen, så att expropriationen i
sin helhet omfattar 97 % av storgodsarealen. Undantagna äro
endast de få i estländares besittning varande lantställena.
Jorden uppdelas i självständiga joirdbruk om högst 50 har och
tilldelas sådana personer som själva — individuellt eller i
gemenskap — ämna bearbeta densamma. Staten kan även själv behålla
och sköta jord, vilket är avsett att ske beträffande skogarna. I det
hela hava över 2,i milj. har exproprierats. Därav hava över 1 milj.
har skog överförts till statsdrift, nära en halv milj. har ha
överlämnats till hittillsvarande arrendatorer eller anställda såsom deras
egendom. 600,000 har bestämdes till uppdelning. På de forna
storgodsens areal ha nu uppvuxit nära 31,000 självständiga jordbruk om
i allmänhet 15—20 har, och jord finnes för ytterligare 6,000. Ofta
har upplåtelsen skett i form av sexårigt arrende, vilket i händelse av
god skötsel är avsett att övergå i tryggad besittningsrätt eller
självegendom. Staten lämnar krediter och understöd för byggnader. En
del av godsen hava bibehållits för att användas till mönster jord,
lantbruksskolor och andra liknande institutioner. Före revolutionen
fanns i hela Estland blott en lantbruksskola, nu finns det 19 och
flera skola grundas.
I Lettland utgjorde före revolutionen storgodsens antal 1,300,
omfattande 3 milj. har eller 48 % av hela arealen. B onde jordbruken,
merendels små med mindre än 11 har jord, utgjorde 142,000 med
en omfattning av 2,8 milj. har eller 39 % av hela arealen. Därtill
kom statsbesittning med 10 och annan besittning med 3 % av
totalarealen. Befolkningens missbelåtenhet med denna ytterst
ogynnsamma jordfördelning var, såsom ovan sagts, redan före kriget stor
och därtill ytterligt skärpt genom den nationella motsättningen
mellan den lettiska befolkningen och riddargodsens baltiska
innehavare. Så snart landet vunnit oavhängighet tog staten nästan hälften
av riddargodsen i sin förvaltning.
Efter agrarlagarna från 1920 till 1924 bildas en statlig jordfond
av den jo>rd som varit i statsbesittning jämte den som vunnits
genom expropriation av storgodsen. Dessas hittillsvarande ägare få
endast behålla en areal av ett ordinärt bonde jordbruks storlek, mellan
45 och 100 har. Någon ersättning för den exproprierade jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
