Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Agrup, Ture: Hur kvinnorna röstade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 TURE AGRUP
allteftersom kvinnoprocenten avtar. Detta faktum är så mycket mer
komprometterande för kvinnorna, som, av alla tecken att döma, de
högre befolkningslagren äro talrikare i de första grupperna, vilka
alltså borde äga större förutsättningar att tillfredsställande fullgöra
sin valhandling.
Se vi nu på partisiffrorna, finna vi följande. I grupp I äro
de borgerliga partierna dominerande med 80 % av samtliga, i grupp
II minskas deras betydelse, än ytterligare i grupp III för att
slutligen i grupp IV ha reducerats till endast 24, i %. Motsatt är
givetvis förhållandet med de båda arbetarepartierna. Om vi nu
anta, att inom varje grupp partiernas kvinnoandel är densamma —
eller också mindre för arbetarna på grund av den mindre
kvinnoprocenten bland underklassens röstande — inses omedelbart, att
kvinnorna rösta betydligt mindre socialistiskt än männen. Detta
förefaller naturligt, om man betänker, att av över- och medelklassens
kvinnor, bland vilka högerpartierna huvudsakligen rekryteras,
71,5 % resp. 53,2 % deltagit i valet, medan underklasskvinnorna
endast kunna uppvisa ett deltagande av 48,8 %. De första
gruppernas större kvinnofrekvens beror dock knappast uteslutande därpå,
att de högre klassernas kvinnor livligare deltagit. Visserligen äro
av allt att döma de högre sociala skikten talrikast i första gruppen
och sedan allt mindre talrika, men de första gruppernas låga tal
för i valet deltagande kvinnor ange dock, att de ej hysa enbart
överklasskvinnor, medan sista gruppens höga siffra pekar på att många
kvinnor av överklassen dväljas i denna grupp.
Om vi begagna oss av tabellens siffror och för korthetens skull
kalla procenten av kvinnor hos arbetarpartiet för x, bland de
borgerliga för y, inses, att x % av arbetarpartiet och y % av de
borgerliga är lika med summan av kvinnoröster inom valkretsen. Detta
gäller naturligtvis även för var och en av de olika grupperna. Om
t. ex. i första gruppen kvinnoprocenten hos arbetarpartiet resp. hos
de borgerliga kallas för x^ resp. y^ är alltså x^ % av
arbetarpartiet och yi % av de borgerliga lika med summan av kvinnoröster
inom gruppen. Vi ha alltså möjlighet att sammanställa två
ekvationer, och om nu x vore lika med x^ och y lika med yi, skulle vi
dessutom ha endast två obekanta vilkas värde vi då skulle kunna
uträkna. Emellertid har man ej utan vidare rätt att anta, att
kvinnoprocenten hos arbetarpartiet i första gruppen är lika stor
som motsvarande procent för hela valkretsen, att alltså x är lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
