Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Montelin, Hjalmar: Vad är det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAD ÄR DET? 101
sorna". Och det är endast vetenskapen förbehållet att utreda deras
ursprungliga, ’’egentliga’’ betydelse. Det är delvis på denna front
t. ex. hembygdsrörelsen arbetar, i den mån den söker göra det sam
är gammalt och fornt åter levande.
Men på ett område, där riternas och texternas mening ej erhållit
en annan eventuellt effektivare utlösning i, såsom i många fall,
exempelvis rationellt jordbruk o. d.; på ett område av religiositeten, där
personligheten mera påtagligt är engagerad, ha de ett fastare grepp
om sinnena och fasthållas krampaktigt, även om innebörden stundom
suddats ut likt prägeln på ett gammalt slitet mynt. Här är
reaktionen mot den medvetna tolkningen känsligare, och pieteten går icke
sällan därhän, att ordalydelsen får sitta i högsätet, man nöjer sig
med att "det finns en mening som vi icke fatta" — att lyfta på
hatten och gå förbi blir en allt vanligare gest, d. v. s. det är inte alltid
man ens lyfter på hatten. Även affektionsvärdet försvinner så
småningom. En sådan situation är numera icke ovanlig i den
civiliserade världen gentemot kristendomen. Vilken reell innebörd ha nu
för tiden för det stora flertalet exempelvis ord som frälsning, nåd,
syndaförlåtelse eller riter som dop och nattvard, där de ej helt enkelt
äro en självklar folksed, som skall så vara? Att från officiellt håll
komma med nutidsorienterade svar på den gamla katekesfrågans
Vad är det ? är ett prövande företag — det väcker nämligen ofelbart
upp indignerade rop om helgerån, så vida det inte mötes av
likgiltighet. Försiktighet har också alltför ofta varit den officiella
dygden.
I vårt land ha hithörande frågor vunnit en sällsynt aktualitet i
vida kretsar, särskilt sedan man efter den epokgörande
publikationen "Det andliga nutidsläget och kyrkan" mera allmänt fick klart
för sig, att även bland religionens akademiska företrädare
meningarna gingo skarpt isär, ja, att t. o. m. som man yttrat, en sak
predikades ute i landet och en anna7i lärdes vid universitetet. De historiska och
psykologiska synpunkterna hade alltmer vunnit terräng, och en
tolkning av hävdvunna riter och texter hade trängt igenom, vilken visade
sig synnerligen svårförenlig med den traditionella oreflekterade.
Orden och handlingarna voro desamma, men tolkningarna gingo i sär.
Det vill säga i vissa fall fick även texten sitta emellan, det utövades
textkritik, och ord, som man i sekler byggt på, sopades bort som
oäkta tillsatser. Skillnaden mellan vetenskapliga och positivt
religiösa synpunkter hade ej gått upp, utan båda blandades samman för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
