Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Montelin, Hjalmar: Vad är det? - Croner, Fritz: Den tyska »socialiseringen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA »SOCIALISERINGEN»
Av FRITZ CRONER, Berlin,
t
I.
De historiska dagarna,
/^J^EiV TYSKA MILITÄRMAKTENS SAMMANBROTT I
å I november 1918 var för Tysklands arbetare mer än blott det
olyckliga slutet av ett blodigt krig. De sågo däri också slutet
av en samhällsform, som tillät kapitalisterna att draga oerhörda
vinster ur blod, hunger och nöd. För arbetarna föll med
militärdiktaturen den tyska kapitalismen, två makter, som under kriget stått i
ett så intimt förbund med varandra. Den 9 nov. 1918 övertogs
regeringen av folkets, de båda socialdemokratiska partiernas,
representanter. Det var endast helt naturligt att det tyska proletariatet nu
avvaktade oonedelbara åtgärder för förverkligandet av
Erfurtpro-grammets gamla fo»rdran: privategendomens avskaffande, gemensam
rätt till jord och produktionsmedel. Var och en som upplevde den
tiden i Tyskland vet hur väldig upphetsningen, hur våldsam
otåligheten var. De överallt utbrytande strejkerna voro blott ett uttryck
för proletariatets framträngande.
I spetsen för rörelsen stodo gruvarbetarna. De tyska
kolbaronerna hade redan före kriget sammanslutit sig i monopolistiska
karteller, soon oinskränkt behärskade den tyska kolmarknaden.
Gruvarbetarna hade känt verkningarna av monopolet i sitt eget dagliga
liv. Det är följaktligen förklarligt att kravet på omedelbar
förändring av de ekonomiska förhållandena, på socialisering, kraftigt gjorde
sig gällande bland dem.
Jag anser det nödvändigt att något utförligare redogöra för
gruvarbetarnas kamp för socialisering av gruvorna. Den ger i sitt
vill nå allmängiltighet. En framjställning utifrån en aldrig så
no-maliserad troisupplevelse kan dock märkligt nog ej få någon annan
betydelse än den får i egenskap av ett mer eller mindre suggestivt
historiskt dokument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
