Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Croner, Fritz: Den tyska »socialiseringen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA > SOCIALISERINGEN> 107
stormiga tempo och i de uppnådda resultaten den utanförstående en
karakteristisk bild av det förlopp, som den tyska revolutionen i
allmänhet har tagit.
Redan i decemberstrejken 1918 kämpade gruvarbetarna
målmedvetet för soicialiseringen av gruvdriften. Folkkommissarien Barth
lovade dem den 23 dec. 1918 genomförandet av denna fordran eller
sitt tillbakaträdande, som sedan skulle leda till allmän generalstrejk.
Först detta löfte åstadkom lugn och möjliggjorde den enighet, under
vilken det för lindrande av den stora nöden fordrade dyrtidstillägget
beviljades. Kort därefter avslutades de redan före kriget öppnade
förhandlingarna mellan gruvarbetarförbunden och
gruvägarförbun-det, arbetsgivarnas ekonomiska organisation. Uppgörelsen gick inte
i någon punkt utöver socialpolitiska eftergifter. Man måste påminna
sig spänningen i den revolutionära situationen dessa dagar: å ena
sidan gruvarbetarnas väntan på infriandet av Barths kort förut
givna löfte, å andra sidan den upprördhet, som Spartakusstridema
i Berlin utlöste, och misstroendet mot den tvekande regeringen; det
är nödvändigt att komma ihåg detta för att förstå de konsekvenser,
som anknöto sig till detta förhandlingsresultat. Man betraktade
eftergifterna som ett förhånande av de egna fordringarna.
Gruvarbetarna sågo inga möjligheter mer att genom högre instanser låta
förverkliga sina krav oich skredo till självhjälp: den 10 jan. 1919
besattes kolsyndikatet av de strejkande gruvarbetarna ’’som första
steg till socialisering". Den 13 jan. 1919 öppnas den första
förhandlingen mellan industriområdets arbetar- och soldatråd samt
fackföreningarna.
Långt in i borgerligt läger hade man den åsikten att blott
legaliserandet av resultaten i Ruhrområdet, alltså en omedelbar
socialisering, kunde förhindra en oöverskådlig katastrof. I stället sökte rege^
ringen att medla: förordningen av den 18 jan. 1919 stadgar utseendet
av riksbefullmäktige ’’till dess laglig reglering av ett
riksregeringens omfattande inflytande över all koldrift och fastställandet
av det allmännas delaktighet i dess avkastning (socialisering)"
blivit genomförda. Den 23 jan. ha samtliga gruvfälts alla arbetslag
gått ned i gruvorna i avvaktan på regeringens slutliga åtgärder.
Man förstod inte då att utnyttja denna väldiga energi för nya
gestaltningar. Man felbedömde tvärtom läget så fullkomligt, att
man sände trupper till Ruhrområdet för att återställa "lugn och
ordning". Följden blev naturligtvis en ny strejk, som utbröt den 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
