Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Wigforss, Ernst: Ett livsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT LIVSVERK 137
lister" i all allmänhet, är det nog fortfarande representanter för
"den officiella tyska partiteorin" han främst har i tankarna. Vilket
inte utesluter att hans kritik kan ha ett ärende till oss lite var inom
den svenska socialdemokratiska rörelse, vars praxis han så bestämt
i det väsentliga gillade, en praxis åt vilken han med sitt arbete ville »
bidra att ge den teoretiska grundvalen och som han utan tvekan
förklarade stå i den bästa överensstämmelse med Marx egen anda.
Ty lika bister som Karleby är gentemot den marxistiska skola, som
han anser ha vulgariserat mästarens åskådning — som den förste av
denna skola placerar han utan tvekan själve Engels, "snedvridaren
av hela det socialistiska tänkandet" — lika mån är han att visa det
bestående värdet av Marx’ egen insats i tänkandet över
samhällsproblemen. Man kan undra, om det skall lyckas för Karleby att på
denna punkt vinna gehör. Det har hittills i vårt land visat sig vara
ett hopplöst företag att få opinionen utanför de socialistiska
kretsarna att förstå, att Marx var något annat — och allt annat — än
en dogmatisk förkunnare av en på visst sätt beskaffad framtidsstat.
Karleby, som säger så många beska saker åt partivänner och
klasskamrater, som fördomsfri och hänsynsfri söker göra rent hus med
föråldrade formler och ohållbara traditioner, han får måhända
människor att lyssna, fatta intresse och förstå. Härmed är inte sagt,
att man genomgående behöver dela hans uppfattning av Marx.
Diskussionen om den materialistiska historieuppfattningen och vad Marx
lagt in i denna term torde inte upphöra efter Karlebys kapitel om
problemet. Kanske det snarare lockar till förnyad diskussion. Men
det kan sanningsenligt sägas att något så klart och begripligt och
på samma gång ingående och sakkunnigt inte förut skrivits om
frågan i vårt land. Detsamma gäller av lättbegripliga skäl i ännu
högre grad om det omfattande parti av boken, som behandlar den
marxska ekonomiläran. För den socialistiska rörelsen har det även
hos oss känts som ett behov att ha vissa allmänna åskådningar att
ty till, när det gällt att bedöma drivkrafterna i samhällsutvecklingen.
De psykologiska, historiefilosofiska och överhuvudtaget
samhällsvetenskapliga problem, som äro knutna vid namnet materialistisk
historieuppfatntning, ha därför i själva verket varit levande
problem, ständigt föremål för dryftning om än i mycket lite lärda
termer. Den marxska ekonomiläran däremot, särskilt "värdeteorin",
har man inom den svenska socialdemokratin skjutit väsentligen åt
sidan, därför att man tyckt sig kunna undvara den, även när det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
