Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Wigforss, Ernst: Ett livsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT LIVSVERK 145
härlighet. Om guldet förbjudes i allmänna rörelsen och inte får
exporteras, gömmes det i väntan på andra tider.
Här ha vi återigen avigsidan av strävan att visa den obrutna
kontinuiteten. De aktuella stridsfrågorna trängas i bakgrunden och
man frågar sig, vad då egentligen hela diskussionen gäller. Karleby
har ansett det angeläget att visa upp just det som enar. Han
börjar med rätta sin bok med ett kapitel om socialismens källsprång,
där han visar att utgångspunkten, människans frigörelse och
humaniteten, är gemensam för liberalism och socialism. Och när han sedan
finner det grundläggande för socialdemokratisk samhällssyn däri,
att alla samhälleliga företeelser och livsformer anses falla under
det gemensamma intresset, att inte några, t. ex. de ekonomiska,
skiljas ut såsom vilande på "naturliga" rättigheter, då torde en
teoretisk enighet kunna vinnas mellan en stor del av de grupper, som
annars dagligdags häftigt bekämpa varandra. Men frågar man,
vari striden då har sin rot, synes med Karlebys uppfattning svaret ’
endast kunna bli, att det konkreta innehållet i ’’det samhällsnyttiga’’
formuleras av olika gruppers olika intressen, d. v. s. klasskampens
faktum och dess betydelse för samhällsutvecklingen böra få en
mycket framträdande plats. Detta torde nog stämma överens med
Karlebys marxska utgångspunkter, men någon närmare belysning
av frågan har han tyvärr inte hunnit med att ge.
Även när Karleby behandlar "vinstbegäret", drives han av sin
önskan att hävda kontinuiteten till ett bortseende från psykologiska
differenser av betydelsefull art. Det är riktigt ifråga om de
ekonomiska handlingsmotiven • lika väl som ifråga om alla företeelser
både på naturens och människolivets områden, att man ingenstädes
finner absoluta gränser, aldrig helt saknar mellanled och
övergångsformer. Soldaten som slåss för fäderneslandet, forskaren som går
upp i sin vetenskap, den religiöse eller sociale banbrj^taren, alla
överhuvudtaget för vilka arbetet och livsuppgiften komma i främsta
rummet men som alla måste ha inkomster för att kunna leva, bilda ena
ytterpunkten i en skala som utan tvära avbrott sträcker sig ända
bort till representanter för det från alla sakliga eller samhälleliga
hänsyn frigjorda vinstbegäret. Att man inte kan sätta fingret på
en viss punkt och säga, här går gränsen, hindrar inte att den
psykologiska inriktningen är av väsentlig betydelse, och att olika
samhällen och olika tidsperioder kunna ha sin olika prägel av denna
växlande inriktning. Det kan knappast fylla något ändamål att ge
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
