Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Sköld, Per Edvin: Ökad jordbruksnybildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖKAD JORDBRUKSNYBILDNING 149
fuktigheten utmärkt ägnat till foderväxtproduktion. Detta pekar
tydligt mot en utveckling för vårt jordbruk, där frambringandet
av animalier är det väsentliga. Men på detta område liksom på
de flesta andra måste för en liten nation med hög levnadsstandard
ansträngningarna inriktas icke på en lågvärdig massproduktion utan
på framställning av kvalitetsvaror. Till en dylik inriktning lämpar
sig småbruket utmärkt. Den direkta avkastningen av jorden är
för ringa att ge brukaren en måttlig bärgning, skördarna måste
därför mångdubblas i värde genom förädling till animaliska
produkter, ja, genoon inköp av fodermedel av skilda slag utökas kanske
förädlingsverksamheten utöver den egna växtodlingens bas.
Härtill kommer att arbetet huvudsakligen utföres av brukaren och hans
familj, varigenom den erforderliga garantin för produktens
kvalitet skapas.
En utveckling motsvarande ovan skisserade har efter iSSO-talets
jordbrukskris ägt rum i Danmark. Något liknande skulle givetvis
ha skett även i vårt land, om ej vår tullpolitik skapat ett tillfälligt
hinder. Helt har utvecklingen icke uteblivit, förskjutningen till
den animala produktionens fördel är påtaglig. IVIen det är den
målmedvetna inriktningen vi saknat, varigenom de ekonomiska
resultaten egentligen icke kommit att motsvara produktionens storlek.
Att vi på allvar förr eller senare måste anpassa oss för en
ani-.mali^k kvalitetsproduktion, torde vara tydligt. Och därför behöver
utstyckningspolitiken, som sagt, ingalunda betyda en tillbakagång
ur nationalekonomisk synpunkt.
Den statsunderstödda egnahemsverksamheten är icke en ny
företeelse; den kan se tillbaka på en ålder av trenne decennier. Den
är icke omstridd. Den svenska nationen står rätt så enhällig
omkring den. Varför den nu befinner sig under ständig debatt, beror
helt enkelt därpå, att vad maai kan nöja sig m^ i
jämiförelse-vis normala tider, räcker inte till i exceptionella. Man vill ha ut
m’era av den, man vill av den erhålla ett kraftigare bidrag till
lösandet av de besvärliga folkförsörjningsproiblemen.
Dagens huvudspörsmål i detta avseende är alltså, huru vi skola
kunna få egnahemsverksamheten att åstadkomma en ökad
jordbruksnybildning. Problemet sönderfaller emellertid i flera, beroende på
karaktären av den jord, som skall komma i fråga till utstyckning.
Vi ha alltså bland annat frågan om egnahemsbildning å enskild
mark, å kronojord och å ecklesiastik jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
