Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Sköld, Per Edvin: Ökad jordbruksnybildning - Aspegren, Gillis: Befolkningsteorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGSTEORIN
HISTORIK
Av GILLIS ASPEGREN.
^
boet till den tid, da historien för-
^ ^ lorar sig i sagornas dunkel kan man i religiösa
förord-^ ningar eller filosofiska systeiner spåra
hefolkningsprohle-met eller frågan om ett visst geografiskt bestämt lands lämpligaste
folkmängd vid en given tidpunkt och under vissa givna
förhållanden. •
Den kinesiska kulturen tusentals år f. Kr. som ock de tidigare
indiska hramanerna ger oss en bild av ett vetenskapligt,
resul-tatrikt studium i dessa frågor. Oeh judarna hava härvidlag som i
så många andra hänseenden omsatt de teoretiska spekulationerna i
praktisk, systematisk organisation.
Befolkningsfrågan i antiken har mer eller mindre sammanhang
med den antika statsidén, vilken återfinnes renast hos det grekiska
folket. Hos detta fick den sitt mest pregnanta uttryck i påståendet,
att individen endast i intimaste förening med samhället och helt
och hållet underordnad detsamma uppfyller ändamålet med sin
tillvaro samt härigenom själv finner lycka.
Denna statsidé drevs till sin spets i det kommunistiska Sparta. Där
rent av saknas all tillstymmelse till familjeliv, där har ock
äktenskapet sjunkit ned till ett statsidén tjänande medel att skänka staten
gäller, samverkan mellan de intresserade, det är mäktiga hävstänger
i utvecklingen.
I denna riktning bör alltså utvecklingen ledas. Problemet om
tillgodogörandet av kronojcirden för jordbruksnybildning är icke ett
isolerat problem. Det hänger samman med egnaheiinsspörsmålet i sin
helhet. Och i denna stund är detta spörsmål av organisatorisk natur.
Egnahemisorganisationen måste i stöpsleven och göras helt om —
så att det blir de närmast berörda och intresserade, som gå främst
i arbetet. Problemets lösning torde få sökas i en samverkan mellan
staten och de intresserade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
