Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Händelser och spörsmål - En planerad fusion inom järnhanteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185 HÄNDELSEN. OCH SPÖRSMÅL
dana järnbruksföretag, som kunde tänkas hava ett gemensamt intresse av en
sådan sammanslutning, råder diametralt motsatta åsikter om lämpligheten härav.
Såsom exempel härpå hänvisas till de uttalanden, som gjorts av chefen för
Ljusne—Voxna-verken, d:r H. von Eckermann samt av disp. Kr. Huldt, ehef för
Kolsva järnverk, och sannolikt den ledande själen i hela sammanslutningen. Här
nedan skola några av de synpunkter, som framkommit under diskussionen bli
föremål för en kritisk granskning.
Inledningsvis skall något erinras om de allmänna förutsättningarna för själva
förslagets tillkomst. Vår urgamla järnhantering har under åren närmast efter
världskriget kämpat med större svårigheter än kanske någonsin tillförene. På
några få undantag när ha järnbruken under flera år arbetat med en
ödesdiger förlust. Flera masugnar och gruvor ha nödgats nedlägga driften, och
vid olika tillfällen har den frågan kommit på tal bland våra mest insiktsfulla
män, om Sverige längre har de naturliga och ekonomiska betingelserna för
att upprätthålla järnhanteringen ens i den utsträckning, som var rådande före
kriget. — De senaste årens erfarenheter ingiva likväl gott hopp om att våra
IcvalitetsprodiiTcter av stål även i framtiden skola vinna avsättning på
världsmarknaden, trots den tilltagande framställningen av kvalitetsstål i sådana
länder, som förut importerade hela sitt behov av vissa stålsorter från Sverige,
odi trots den minskade åtgången till krigsindustrierna. Från auktoritativt håll
(bankdirektör G. Ekman i en artikel i Affärsvärldens festskrift) har även
framhållits, att det icke är det svenska kvalitetsstålet som f. n. har att kämpa med
de största svårigheterna. Däremot är det allmänt känt, att tillverkningen av
ordinärt järn för hemmamarknaden, s. k. handelsjärn alltjämt medför ren
förlust, varför ytterligare driftsinskränkningar inom denna industri ej lära kunna
undvikas. Det ligger också i sakens natur, att denna del av vår
jämtillverk-ning skall befinna sig i ett synnerligen tryckt läge. Det räcker här med att
hänvisa till de väsentligt billigare framställningskostnaderna numera i de stora
stenkolsproducerande länderna. — Vår tillgång på träkol och malm av hög
kvalitet har ej någon betydelse för tillverkningen av sådant ordinärt järn. —
Problemet blir då närmare om tillverkningen i Sverige av handelsjärn,
åtminstone i sin hittillsvarande omfattning, numera har något existensberättigande.
— Från vissa håll har den meningen gjorts gällande, att ett bibehållande av
handelsjärntillverkningen i Sverige skulle vara ett oavvisligt behov. Några
övertygande bevis härför ha dock ej presterats, även om antydningar gjorts därom,
att kvalitetsstålet icke kan tillverkas tillräckligt billigt, om vi icke samtidigt få
tillverka annat järn. Detta spörsmål kan emellertid ej här närmare behandlas.
Under de gångna hårda åren för järnhanteringen har i den offentliga
diskussionen den frågan ofta framställts och nu senast av kommerserådet Dillner
(Affärsvärldens festskrift) : ’ ^Vad kan staten åtgöra för att åt landet bevara
vår gamla järnhantering och de arbetstillfällen den giver vårt folk, och hur
skall detta ske utan att skada andra berättigade intressen?En sådan
frågeställning innebär vissa betänkliga moment och kan lätt vilseleda den, som ej
noga genomtänkt sammanhanget. — En subsidiering av en viss näringsgren kan
nämligen aldrig tänkas utan att andra berättigade intressen samtidigt beskäras.
Detta innebär nämligen att någon del av landets tillgängliga sparkapital med
konstlade medel föres bort från sådana näringsgrenar, där det bäst kan för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
